Sadarja, jag har dragit fast dragkedjan pa kappsacken och har inga intentioner att oppna den igen forran jag nar Kinamuren. Sen ma jag nu ha glomt vad jag har glomt da.
Tva veckor var en ganska lampligt lang resa, det ska bli skont att aka hem nu (las: det ska bli skont att VARA hemma, sjalva akandet kunde jag gott skippa). Jag var lite orolig att jag skulle ha svart att lamna varen har nar det var runt sjuttio grader och nastan sa varmt att man ville ga in igen, men idag snoar det, sa no worries. Forutom att snon messar upp flygtiderna forstas. Alltid finns det ju nanting man kan ga och behova oroa sig over.
De senaste dagarna har jag bade varit en svang till KC och Topeka, bara for att. For att ata sushi eller mongolisk barbeque eller for att besoka Converse Outlet Store. Och sa har jag gatt omkring i skogen och i (mina personliga) spokstadskvarter och funderat pa att en bra sammanfattning av resan nog vore "det ar inte det att jag inte har det bra, det ar bara det att jag minns en tid da jag hade det battre". Och sa Twilight forstas, det blev en hel del Twilight. Kira och jag avslutade naturligtvis min vistelse med den heliga traditionen att dela en burk ny Ben & Jerry's (Imagine Whirled Peace). Pa tal om Kira sa ska hon hoppa i en sjo for valgorenhet idag, jag avundas inte henne overhuvudtaget. Jag kan vinterbada med bastu, men annars, nejtack. Annars har vi bowlat och spelat Mau och tittat pa Erins rehearsals och sant dar, ni vet, amerikanskt som att ata pancakes pa en diner.
So long folks, nasta gang vi hors gor vi det med a/o-prickar.
