lördag 31 oktober 2009

emma leker med maten.


AKA Don't Make Me Go All Martha Stewart On Your Ass.

fredag 30 oktober 2009

glöggmuffins.


Jag är inte alls julfixerad men hej vad det här låter gott: Saffranscupcakes med glöggfrosting. Jag överser till och med helt kallt med den hejvilda svengelskan.

Fast egentligen sökte jag nån skojig halloweengrej jag kan ta med ikväll på filmkväll. Man kan inte ta med sig grönt potatismos och knackkorvar med fingernaglar på till knytkalas hos en vegetarian, va?

(jo, graduprokrastination gör mig till värsta Martha Stewart.)

torsdag 29 oktober 2009

sånt jag skriver när jag borde skriva annat.

Jag fick just ett mejlerbjudande om glögg och pepparkakor. Och jag som stod och nöp* i ett paket glögg häromdagen men lämnade det på butikshyllan med ett strängt, "Nej Emma, inte i oktober!" till mig själv. Fast snart är det ju november.

Jag har blivit utkickad ur min lägenhet och sitter därför i skolans datasal och gör ingenting. Nåja, utkickad och utkickad; de har stängt av vattnet och avloppet, det innebär i praktiken utkickad. Man kunde ju tänka sig att man kan göra vettiga saker här också, men just nu händer det inte. Lite koncentrationssvårigheter, lite motivationsproblem. Vilket jag förstås inte skulle ha om jag var hemma. Så allt är rörgubbarnas fel, really. Det kom en rörgubbe** och ringde på min dörr i morse och frågade om jag släppte vatten. Det tyckte jag var lite lustigt. Det kan ju syfta på lite ett och annat. Också för att om det var jag som 'släppte vatten' så skulle jag nog inte berätta det, för då måste man betala 3000 euro. Och några såna pengar har jag inte i madrassen, åtminstone inte senast jag kollade.

Nåja. Jag har suttit och surfat runt för att försöka hitta kritik av min primära teorikälla (se, inte bara ingenting!), fast jag har inte hittat något (eh, okej då, ingenting). Det måste ju betyda att han är allvetande och helt oemotsägelig. Typ. Bra, hörni. Nu går jag och äter.

* Jag tyckte det var lite lustigt att åtminstone 3 av 4 wikströmska damer använde just ordet "nöp" i den kontexten under vår kulturhelg. Fast inte om glögg då. Just saying.
** Jag använder här ordet 'gubbe' i väldigt vid bemärkelse, jag tyckte jag kände igen honom, så jag misstänker att han gick i högstadiet på samma gång som mig, troligen nån klass under.

torsdag 22 oktober 2009

to go the extra mile.

Scenario 1:
Kund: Hej, jag skulle vilja ha smycket X, har ni det?
Expedit: Nej, tyvärr.
Kund: Okej, tack och hej.

Scenario 2:
Kund: Hej, jag skulle vilja ha smycket X, har ni det?
Expedit 1: Nej, tyvärr, men vi kan säkert skaffa det, om du ger dina kontaktuppgifter så ska vi kolla upp det.
Kund: Okej, fint!
Nästa dag:
Lapp från den lediga expedit 1: Beställ smycke X.
Expedit 2: Ööh - va?
Expedit 2: Varifrån ska man beställa det här?
Expedit 3: Vet ej.
Expedit 2: Kul.
Expedit 2 ringer till företag Y.
Expedit 2: Hej, har ni smycke X?
Säljare 1: Öh, nej.
Expedit 2: Okej nå tack ändå, det var bara så att min kollega o.s.v.
Säljare 1: Vänta lite så ska jag kolla om jag hittar nåt.
Säljare 1 googlar typ.
Säljare 1 hittar inget.
Expedit 2: Tack och hej.
Expedit 1 kommer in och hälsar på.
Expedit 2: Varifrån ska man beställa smycke X?
Expedit 1: Vet ej. Kanske företag Y. Kolla på nätet.
Expedit 2 kollar på nätet. Läser att smycke X är designat av designer Z vars smycken tillverkas av företag Y och företag N.
Expedit 1: Nå ring dit då, hejdå.
Expedit 2 läser att företag N bara tillverkar klockor.
Expedit 2 ringer till designer Zs företag.
Expedit 2: Hej hur får man tag på smycke X?
Säljare 2: Vet ej. Men säljare 3 kan veta, ring henne.
Expedit 2 ringer säljare 3.
Expedit 2: Hej hur får man tag på smycke X?
Säljare 3: Det får man inte egentligen, det säljs bara i vår affär i Hufvudstaden.
Expedit 2: Kul.
Säljare 3: Men ge min mejladress åt kunden så fixar jag ändå.
Expedit 2: Tack och hej.
Expedit 2 ringer till kunden, ger mejladressen.
Kund: Tack och hej.

Expedit 2 till publiken: Får jag lön för det här?

present face.

Snart är det jul! Tills dess tycker jag att vi lyssnar på Garfunkel and Oates.

onsdag 14 oktober 2009

jag har en plan:

Nä, hörni, nu tycker jag att vi gör såhär att vi skickar in våra tio gradusidor (eller fjorton, om man behagar räkna titelsidor och bibliografier och grejer) och tar ledigt en sisådär tio dagar, drar hemhemåt, säljer juveler några dagar och förtjänar storkovan*, sen samlar ihop varenda familjemedlem vi har och drar ner till huvudstadsregionen och slösar lillkovan och går på bokmässa och Picassoutställning och Svenska Teaatteern och våldgästar Sibbovargarna.

Förresten tror jag att rörrenoveringsgubbarna försöker förgifta mig. Det luktar så, som att de skulle stå utanför min dörr med en enorm tuschpenna och bara "du känner dig sömnig". Och så hoppas jag att dom har rörrenoverat min lägenhet när jag återvänder. För den här gången i alla fall.

Förrestenigare så om nån vill veta har min gradu arbetsnamnet The Horse, the Howl and the Hatchet. Nature Representations in Ronia, the Robber's Daughter and The Hatchet. Ni vet att jag är en sucker för allitterationer. Fast den ska nog inte heta det sen. Jag har i alla fall kommit vidare från arbetsnamnet It's Not Easy Being Green (och nu hoppas jag att ni alla fick frenditassociationer också). Nåja.

* Vad är en kova? Var går gränsen mellan storkovan och lillkovan?

tisdag 13 oktober 2009

sören kierkegaard.

En gång läste jag en bok som handlade om en flicka vars pappa hade en katt som hette Kierkegaard. Pappan skulle få barn med sin nya fru och flickan påstod åt sin mamma att barnet skulle heta Sören. Jag minns inte alls vad det var för bok, men troligen en rödryggad. Jag tänker på dendär boken ibland, att vad konstigt att jag minns just detdär. Det var ju inte det boken handlade om - fast vad den handlade om minns jag inte. Jag försökte googla det lite halvhjärtat nyss, men jag hittade bara människor som skrev om sin svarta labrador Wittgenstein och sin katt Kierkegaard. Det spelar ju egentligen ingen roll. I gymnasiet berättade min filosofilärare att Kierkegaard hade sagt något i stil med att retas är det bästa sättet att lära känna en människa. Jag har försökt googla det också nångång utan framgång. Kanske sa Kierkegaard aldrig det, kanske sa filosofiläraren aldrig det. Det spelar väl egentligen ingen roll. Som Kierkegaard sa är ju det viktiga att hitta sin egen sanning och leva efter den. Om den kan googlas spelar ju strängt taget ingen roll.

tisdag 6 oktober 2009

finsk ordbildning.

Säga vad man vill om finskan, men man måste ju ändå medge att det är en rätt bra grej att kunna bilda ord så lätt, åtminstone om man vill filosofera. Tala om kynän kynyys, till exempel, hur gör man det på svenska? "De inneboende kvaliteer som gör att en penna är en penna" är liksom lite krångligt. "En pennas pennhet" funkar liksom inte på samma sätt.

Sen varför man nu nödvändigtvis ska prata om den saken är en annan sak. Det viktiga är ju att man har möjligheten.

måndag 5 oktober 2009

en sån dag.

Idag har jag myst i en pippitröja som värmer både kropp och själ, och beundrat en främmande människas vackra haklinje och en rödrutig skjorta. Så läste jag att en bekant ska flytta från Australien till USA och det var ju bra, tänkte jag, för då är han ju så mycket närmare. Det var en sån dag idag.

Hurdan dag har du haft?

torsdag 1 oktober 2009

jag rättar grammatik, alltså finns jag.

Det hör ju lite till filosofins väsen att man blir skepticist så fort nån ens nämner ordet. Finns världen? Finns jag? Även om föreläsaren vi har i filosofi inte annars är världens bästa* lyckas han i alla fall få mig att bli skeptisk. Enligt honom definieras Kants analytiska utsaga enligt följande: arvostelma, jossa predikaatti sisältyy subjektiin. Det är ju lite vagt, så han ger ett exempel. Ta utsagan Jokaisella tapahtumalla on syy. Den är analytisk, därför att predikatet, d.v.s. syy ingår i subjektet, d.v.s tapahtumalla. Förstår ni mitt problem? Okej, det var ett dåligt exempel, vem som helst kan ju tycka att finskans har-konstruktion är lite svår att göra satsdelsanalys på. Vi tar ett enklare exempel. Utsagan Pöytä on musta är inte analytisk, därför att predikatet, d.v.s. musta, inte ingår i subjektet, d.v.s. pöytä. SKEPSIS!

* Jag misstänker att vi kunde klara av det material vi går igenom på fyra timmar på typ en om herr föreläsare inte skulle bilda meningar enligt mönstret "Ööh, detdär --- detdär detdär hej alltså hej -- öh -- jag detdär heter -- heter heter -- ööh - Em detdär Emma".