du kände mig när åren var terminer

...när sommaren var helig och nätterna var allt.

Hösten 2001 hade jag just inlett mina gymnasiestudier och börjat upptäcka att en person jag varit bekant med sedan dagistiden faktiskt är en av de bästa människorna i världen. En kväll när vi satt och konverserade på MSN, som man gjorde på den tiden, skickade hon mig låten Balladen om Pippi, Rasmus och Ronja. Artisten var nån Lars Winnerbäck. Innan dess hade jag, förutom att jag inte hade några riktiga vänner, inte heller nån riktig musiksmak.

Det finns inga ord som kan förklara vad den flickan och den mannen haft för inverkan på den jag är idag. Plötsligt öppnades en värld av musik jag inte visste fanns. Det kanske låter melodramatiskt, men jag var ju tonåring, det var ju så det var. Merparten av den musik jag lyssnat på därefter metastaserade därifrån. Och poesi, ord som blöder - hur hade jag levt så länge utan ordet söndagkvällsförvriden?

I våras fick jag genom ett meddelande av samma person - inte på MSN, dock - veta att Winnerbäck skulle spela i hemstaden i oktober. Och i torsdags satt vi där, på rad ett (inte längst fram, visserligen, för elementär sifferföljd är ett relativt koncept i denna stad; men nästan).  Och det är inte långt ifrån sanningen att säga att jag bokstavligen väntat på detta ett halvt liv.

Konserten? Den var bra. Det var första gången han spelade på finländska fastlandet, och jag tror att många med mig hade önskat att han spelat fler låtar från alla dessa år när han inte varit här. Men frånsett det, och den otrevliga vanan bra saker har att ta slut för fort, var det strålande.

like ariadne oliver, i like apple(s).

Jag har två datorer; en av dem använder jag enbart för jobb. När jag slog på jobbdatorn i morse hade den 48562 uppdateringar att göra innan den kunde starta. Det här meddelandet som jag fick häromdan är en ganska tydlig illustration av en av orsakerna till att jag väljer MacBowmont när jag vill ägna mig åt, ni vet, datoranvändning. 

joel.

En vän dog i förrgår. Jag kände honom inte speciellt bra, men han var en del av vårt gäng under mitt utbytesår i USA. Han gjorde inte mycket väsen av sig, men hade alltid ett leende att bjuda på och var en genuint god människa, en term som ofta slängs omkring, men sällan stämmer. Jag är glad att ha fått känna honom, och att jag fick träffa honom på nytt i somras. Han var sig lik.

Det påverkar mig mest genom att han var f.d. roomie och nära vän till en av de personer som betyder mest för mig. Och jag känner igen situationen, men står lika handfallen ändå. Det där om att det inte behövs så mycket, det räcker med att bara finnas där, där har jag inget att komma med. Det är ju just det jag går omkring och sysslar med här bortom Atlanten - att ofinnas där.

Jag går ut genom dörren, och sommaren har exploderat. Allting bara luktar, smakar, andas liv och det är så fel, så ofattbart, att han kan vara död då. 

Du är saknad, Joel. Indubitably.

julen varar intill påska.

Aj jo. Jag har ju en blogg. Skrev visst senast på julafton, men ni vet ju vad de säger: julen varar intill påska. Det har inte hänt så mycket omvälvande i mitt liv. Jag har jobbat lite mer med sånt som känns mer meningsfullt, faktiskt upprätthållit mitt nya liv som en aktiv människa, och börjat läsa Kalevala. Men annars är det mesta sig likt.

På senaste tiden har en hel del tid gått åt förberedelser inför vår körkonsert, som vi höll i söndags. Jag gjorde affischen, inspirerad av det blommande körsbärsträd som sedermera gjorde succé som scendekoration, och varav ett par grenar nu pryder mitt köksbord. Sen satte jag också ihop ett bildspel som projicerades på väggen med texterna till en del låtar, foton, samt listor på sponsorer och medverkande. Som den fullt normala människa jag är textade jag förstås namnen för hand, because... reasons. 

Förra våren bildade vi grupper med olika ansvarsområden i kören, och jag joinade mediateamet. Av en slump som hänger samman med att ansvarspersonen i vår grupp har gått upp i rök har jag nu fungerat som de facto-ansvarsperson, vilket lett till mer social interaktion än jag kanske är helt bekväm med. Det fina med att ringa och avtala om en tid för en radiointervju är ju dock att man kan okeja en tid då man inte själv har möjlighet att fara. Jag upptäckte också att det inte är så farligt att hålla presskonferens bara man har tillräckligt många andra personer med så man inte behöver säga mer än en mening. Se det som ett livstips. 

Själva konserten gick bra; den relativt månghövdade publiken var med på noterna, och vi tog oss igenom spektaklet med både rösten, äran och medvetandet i behåll. Strax innan jag skulle bege mig till konserthallen köpte jag biljett till en annan konsert i densamma. Jag fick nämligen i ett meddelande avdelning "Är det här ett försenat aprilskämt?" höra av den ljuva fröken J att om några månader står Lars Winnerbäck på samma scen. Jag visste inte riktigt hur jag skulle processa den informationen, annat än genom att dra fram kreditkortet. Jag är nog fortfarande av åsikten wait... wha... ?!!! Tur att jag har några månader på mig att låta det sjunka in.

tjugofjärde december.

Idag är det julafton! Hoppas ni alla föräter er på klementiner och sjunger gammalböhmiska julsånger och dansar polonäs och bygger lego och allt detdär, och inte sitter och läser denhär bloggen som nåt weirdo, eller pratar med random personer om deras räkningar som undertecknad då detta publiceras. God jul!

På tal om jul, så finns det en stad i USA som heter Santa Claus (eller tre, faktiskt, men nu ska vi prata om Santa Claus, AZ). Staden grundades år 1937, och fem år senare hade den blivit en populär turistattraktion. Populariteten dalade dock, och staden utvecklades aldrig. På åttiotalet försökte ägaren sälja staden för 95 000 dollar, ett pris som sedermera sänktes till 52 500. De sista verksamheterna stängdes på nittiotalet, och nuförtiden är staden en obebodd ökenstad, som är lite svår att lokalisera. 

P.S. Om du tyckte att det här var lite väl deprimerande för julafton, gå och läs om lutfisk på engelska wikipedia istället: "Lutefisk is not food, it is a weapon of mass destruction". Och så vidare. D.S.

tjugotredje december.

Idag är det Japans nationaldag. Grattis Japan! Det finns ett ord på japanska, shibui, som Christopher M Moore i boken Med andra ord förklarar så här: det "beskriver en skönhet som kommer med tiden. När vi blir äldre och mer märkta av våra upplevelser utstrålar vi en skönhet som kommer av att vi alltmer blir oss själva".

tjugoandra december.

Beatrix Potter dog den 22 december år 1943. År 1901 gav hon ut sin första bok om Pelle Kanin, på egen bekostnad först eftersom ingen ville ge ut den, men den blev snabbt en framgång. Hennes föräldrar var inte så imponerade av hennes skriverier, de tyckte att hon borde ägna mindre tid åt att skriva och illustrera böcker, och mer tid åt att sköta deras hushåll (hon var då 38 år). Tur att man inte har såna föräldrar.

tjugoförsta december.

Idag är det vintersolstånd, och därmed årets kortaste dag. De flesta brukar ju bli lite trötta och hängiga av detta eviga mörker, men en del blir det så till den grad att det klassas som årstidsbunden depression, eller SAD (Seasonal Affective Disorder). Som man kan vänta sig är det vanligare ju längre norrut man befinner sig... förutom Island, där förekomsten helt otippat är mycket mindre än på övriga ställen på samma breddgrader (om jag tolkar siffrorna rätt, vilket är något tveksamt, ligger Finland på ca 9,5% och Island 3,8%). Vissa menar att det här beror på att islänningarna äter mycket fisk. En annan teori är att det naturliga urvalet mer drastiskt p.g.a. det isolerade läget har eliminerat personer med tendenser till SAD.

tjugonde december.

En domare i Columbia City lär ha tagit som vana att den här tiden på året låta människor slippa undan utan böter för mindre trafikförseelser, i utbyte mot att de sjunger en julsång i rätten. Populära val är Jingle Bells, Rudolph the Red-Nosed Reindeer och We Wish You a Merry Christmas. Ibland behöver folk lite hjälp att hålla tonen, så då kan till exempel en court officer som sjunger i sin kyrkokör hjälpa till.

nittonde december.

Den nittonde december 1843 publicerades Charles Dickens A Christmas Carol för första gången. Det får mig osökt att tänka på Doctor Who-avsnittet A Christmas Carol. Julavsnitt av TV-serier är det bästa jag vet*. När jag brainstormade idéer för årets julkalender tänkte jag i ett skede göra julkort inspirerade av sådana. Den idén stupade på detdär att man borde ha sett dem för att förstå referenserna, och även om jag har utomordentlig smak så kan jag ju inte anta att alla andra också har det. Men jag tyckte ändå att de skulle få vara med på ett hörn. Har ni några favoriter att tipsa om?

* möjligen en överdrift.

adertonde december.

Den adertonde december år 1828 föddes Viktor Rydberg, som bland annat skrev dikten Tomten.

sjuttonde december.

Ludwig van Beethoven föddes den sjuttonde (eller sextonde) december år 1770. Med anledning av detta tänkte jag att vi skulle pyssla lite julpynt idag. Det bästa pyntet är ju det som du kan göra med grejer du redan har hemma, så här följer instruktioner för hur du kan julfräscha upp din Beethovenbyst som jag antar att du har hemma i bokhyllan. Det måste förstås inte vara Beethoven, det kan också vara William Shakespeare eller Selma Lagerlöf eller vem som nu råkar stå staty hemma hos dig.

 

Som en finishing touch kan man bjuda
herrarna på glögg i miniatyrteemamuggar.

sextonde december.

Den sextonde december 1773 inträffade det som kallas the Boston Tea Party. Det var så att britterna hade bestämt om en massa skatter som amerikanerna skulle betala. Amerikanerna tyckte inte att det var nån bra grej, för att alla sådana beslut skulle tas i samråd med dem, och här gick britterna bara och beslutade och hade sig som de ville. Efter vissa schismer drog britterna tillbaka alla andra skatter, men behöll skatten på te, för att visa vem som hade makten. Det tyckte amerikanerna var tjurexkrement, så de förstörde en massa te genom att slänga det i sjön. Och så blev det amerikanska revolutionen och så blev det ett självständigt USA.

Det här är också varifrån Tea Party-rörelsen, med bland annat Sarah Palin, tagit sitt namn. Det har blivit tradition att konservativa aktivister skickar tepåsar till beslutsfattare för att med denna symboliska handling göra sin åsikt hörd. Det historien dock inte förtäljer är om de tar reda på på förhand vilka tepreferenser mottagaren har. Om det är typ karamellte skulle jag fatta vinken, men annars vore det ju en helt kiva present att få på posten. 

femtonde december.

Den femtonde december 1976 blev Samoa medlem i FN. För två år sedan bytte de tidszon, för att synka bättre med sina kompisar Australien och Nya Zeeland. I praktiken gick det till så att de helt enkelt hoppade direkt från den 29 december till den 31 december. Det är väl ingen som gillar 30 december ändå.

fjortonde december.

Den fjortonde december år 1542 dog Jakob V, och därmed blev hans dotter Maria Stuart drottning av Skottland. Hon var då sex dagar gammal.

trettonde december.

Den trettonde december firar vi Luciadagen, till minne av Sankta Lucia. Om henne är inte så värst mycket känt egentligen, men legender finns så det räcker till och blir över. Enligt en av dessa blev hon bortlovad till en man, men då hon hade avgett ett kyskhetslöfte som mycket ung var hon inte helt med på noterna. Då hon antog att han gillade henne på grund av att hon hade så vackra ögon, grävde hon helt sonika ut ögonen och skickade dem i present åt honom. Det var ju helt bra tänkt - han fick vad han ville... ish, hon fick vad hon ville - men snubben blev bara sur och angav den väna Lucia, som därefter på ett sätt värt vilken actionhjälte som helst undvek en säker död trots att hon bland annat blev bränd på bål, för att till sist bli svärdhuggen och dö. 

På ett ställe i Italien dricker man varje år den trettonde december varm choko med stora vetekorn i, som symboliserar Lucias ögon. Gott.

tolfte december.

Den tolfte december 1952 föddes Peter Haber, även känd som Rudolf Andersson. Det tycker jag att vi firar genom att titta på Sunes Jul. Till exempel avsnittet Julbordet, därifrån de bevingade orden "Håkan, har inte vi hund? Vi har väl alltid haft hund!" härstammar.

elfte december.

Den elfte december är tangons dag. Ordet tango kommer från det finska ordet tanko, som betyder stång, vilket kommer sig av att man förr i världen dansade runt den där stången som håller upp himlen och som jorden roterar kring. Sedermera fördes tangon till Argentina av finska sjömän, som klev i land i Buenos Aires, drack sig stupfulla och gick omkring och sprattlade med benen. Det såg ju kiva ut, tyckte argentinarna, och började också dansa tango.

Disclaimer: Det är inte jag som har hittat på detta, men det KAN eventuellt hända att det är hittepå.

tionde december.

Tionde december är Nobeldagen, eftersom Alfred Nobel dog den här dagen år 1896. Han hade bott på många ställen i sitt liv, och efter hans död uppstod en konflikt mellan Frankrike och Sverige, eftersom både länderna hävdade att just det landet var hans hemland. I slutändan löstes konflikten till Sveriges fördel då en fransk domstol bestämde att ”där en man har sina hästar där anser han själv att han har sitt hem” (citat wikipedia).

nionde december.

Den nionde december är pepparkakans dag. Ett av de stora mysterierna här i livet är ju varför det heter pepparkakor när det inte finns nån peppar i dem. Det fanns visserligen en tid då peppar faktiskt var en ingrediens, men enligt vissa källor kom pepparkakan - som användes som medicin - före pepparn. Istället förklaras namnet med att förr i tiden, då saltet var typ coolast i byn, kallade man utan urskillning alla mer exotiska kryddor för peppar.