musiken segrade.

Först: Serbien var och är en värdig vinnare. Personligen röstade jag på Ungern & Frankrike, men det var ju bara jag... nästan (vi var åtminstone tre stycken som röstade på Frankrike i Finland).

Nu sitter jag här och läser Aftonbladet och har hejdlöst roligt.
Alex Schulman tyckte till exempel att det var hemskt att lyssna på omröstningen, eftersom östeuropéerna bland annat talar så dålig engelska. Hörde han André Pops?
Tydligen vet alla också att jultomten kommer från Sverige. Det är väl samma människor som tror att bastun är en svensk uppfinning, skulle jag tro. (Inte för det, jag håller med om att tomtens uppdykande var något av ett bottennapp... men Krisse var ännu värre.)
"Stilexperten Ida Lithell" sätter betyg på kläderna och jag förstår ingenting av hennes kommentarer. "Modigt uppknäppt svart sidenskjorta är precis vad en vältränad bringa behöver jämte pressveckade byxor. Men jag är inte säker på att en blottad bringa är någonting vi någonsin behöver", till exempel, var det nu sen bra eller dåligt? Hannas klänning hade tydligen konturer som å ena sidan var groteska, å andra sidan fantastiska. Vad det nu betyder.
Apropå Hanna: "Finland gillar monster och svarthåriga kvinnor som sjunger om att de vill dö." Intet för intet toppar vi väl självmordsstatistiken i världen?
Markus Larsson skriver om festivalens död. Länder som röstar på grannländer har tydligen tagit kål på hela kånkarången. "Det handlar inte längre om vilket land som har bästa låten. Frågan är om det nånsin har gjort det, men i kväll får den diskussionen inte plats här." Varför får den diskussionen inte plats här? Kan det månne vara så att så länge grannlandsröstningen gynnade Sverige var den helt okej, medan det nu är förkastligt att andra röstar på sina grannar? Visst kommenterade jag också på att endast öststater gick vidare från semin, men det är ju ändå löjligt att påstå att tävlingen plötsligt har gått under bara för att det gick dåligt för Sverige.

Och så vidare. Vad vore livet utan Aftonbladet?

Sist och slutligen: för mig, och de flesta andra finländare med mej, handlar det i slutändan ändå bara om att slå Sverige. Och det gjorde vi, både i schlagern (med två poäng) och i ishockey. Så allt gott.