humör, väder, service och flyttande.

I morse när jag cyklade till jobbet var jag på jättebra humör. Det var skönt att cykla, det var lite halvkallt sådär och jag var i tid så jag måste inte cykla mig halvt fördärvad. Då tänkte jag att det får allt vara nog med apati nu, nu ska jag börja leva igen. Sen kom jag förstås till arbetet, och det hade varit ett himla trassel med nån kund och jag hamnar att vara ensam i affären på måndag (första Jakobs Dagar-dagen?!), så då var det slut på det goda humöret ett tag, men sen var det något som var hemskt roligt, så jag tänkte börja gråta av skratt och då blev det bra igen.

Alla klagar på vädret men personligen tycker jag inte att det kunde vara bättre.

I morgon ska jag köra till grannstaden i norr för att köpa en telefon, därför att servicen vid vår lokala telefonhandlare gör mig förbittrad så till den grad att min bästa vän tyckte det var pinsamt. På förlovningskalas hos min andra bästa vän i helgen tänkte jag nästan starta slagsmål med en försäljare, på den nivån är det. Men jag ville ju inte ställa till med nån scen. Vi fokuserade på kvällens huvudperson istället, kattungen...

Och till helgen ska jag flytta! Min mamma tycker att vi borde flytta innan Syster Yster kommer hem utomlandsifrån, så det blir att flänga iväg till Vasa nu på lördag för att passa in kånkandet med mitt arbetsschema och hennes flygschema. Man kunde ju tro att jag därför skulle ha fullt upp med att packa nu, men det är ju så mycket trevligare att läsa I döda språks sällskap. En bok om väldigt gamla språk av Ola Wikander. Så därför ska jag göra det istället.