Jag tänkte inleda det nya decenniet med att summera det gamla. Ni vet, sådär som man brukar göra. Carpe diem, släng dig i väggen; här carpar vi gårdagen. Eli, without further ado (borde kanske fundera på att ge som nyårslöfte att använda ett språk åt gången... äh):
2000
Jag slutade åttan och började nian. På sommaren blev jag konfirmerad. Fotbolls-EM gick i Holland/Belgien och jag fick play-by-play uppdatering hemifrån via SMS på rippilägret. Jag hade kort hår och MicMac-byxor. Jag tappade bort några vänner, men hittade några andra; fick frågan "När har du varit som lyckligast?" och inledde mitt svar med "Jag tänkte säga att jag är det just nu, men..."
2001
Blev borttappad. Min sista termin i högstadiet kändes ändlös. Jag besökte en psykolog som berättade för mig att man har åtminstone fyra personer inom sig. Jag tyckte att hon lät schizofren. Föreslog "Det finns ett liv efter döden - vi är det levande beviset" som klasslogan. Det fick inte igenom. En klasskamrat dog. På sommaren spelade vi in en film. Jag hade orange hår och problem med utrum/neutrum. I slutet av sommaren åkte jag på språkresa till Brighton. Sen började jag gymnasiet och hade kallt, men bra.
2002
22.2.2002. Jag fyllde aderton och tog körkort. På våren åkte jag till Frankrike från skolan. Jag färgade håret kycklinggult och tyckte tydligen att det var en bra idé. Arsenal vann dubbeln. Sen blev det sommar, Sommarn Före Tvåan. Jag levde och älskade och kände som aldrig förr. Hittade Twinmind och vi satt på bryggan i gamla hamn och skrev sånger om att döda cowboys. Hon introducerade mig till Winnerbäck och Chicago-jazzen och i slutet på sommaren lyssnade jag på Hoobastanks Running away och var heartbroken men så blödande levande ändå. Till hösten hittade vi vår tredje musketör och Ion Plunt var ett faktum (as a matter of speaking, det var ju Continuum Transfunctioners och allt möjligt).
2003
Vi började skriva i skoltidningen Geten och blev legendariska - åtminstone för oss själva. Min pannlugg var straight. Vi spelade volleyboll i skollaget och förlorade nästan alla matcher men hade roligt ändå. Vi var med i ett diktprojekt, gav ut en bok och drog på lanseringsturné till Borgå och Ekenäs. På juldagen dog min faffa.
Och sen fortsatte decenniet...
P.S. Jag hade tänkt illustrera med bilder, men det är dåligt med digitala bilder från den gamla goda tiden. Kanske blir det bättre i nästa del. D.S.
2000
Jag slutade åttan och började nian. På sommaren blev jag konfirmerad. Fotbolls-EM gick i Holland/Belgien och jag fick play-by-play uppdatering hemifrån via SMS på rippilägret. Jag hade kort hår och MicMac-byxor. Jag tappade bort några vänner, men hittade några andra; fick frågan "När har du varit som lyckligast?" och inledde mitt svar med "Jag tänkte säga att jag är det just nu, men..."
2001
Blev borttappad. Min sista termin i högstadiet kändes ändlös. Jag besökte en psykolog som berättade för mig att man har åtminstone fyra personer inom sig. Jag tyckte att hon lät schizofren. Föreslog "Det finns ett liv efter döden - vi är det levande beviset" som klasslogan. Det fick inte igenom. En klasskamrat dog. På sommaren spelade vi in en film. Jag hade orange hår och problem med utrum/neutrum. I slutet av sommaren åkte jag på språkresa till Brighton. Sen började jag gymnasiet och hade kallt, men bra.
2002
22.2.2002. Jag fyllde aderton och tog körkort. På våren åkte jag till Frankrike från skolan. Jag färgade håret kycklinggult och tyckte tydligen att det var en bra idé. Arsenal vann dubbeln. Sen blev det sommar, Sommarn Före Tvåan. Jag levde och älskade och kände som aldrig förr. Hittade Twinmind och vi satt på bryggan i gamla hamn och skrev sånger om att döda cowboys. Hon introducerade mig till Winnerbäck och Chicago-jazzen och i slutet på sommaren lyssnade jag på Hoobastanks Running away och var heartbroken men så blödande levande ändå. Till hösten hittade vi vår tredje musketör och Ion Plunt var ett faktum (as a matter of speaking, det var ju Continuum Transfunctioners och allt möjligt).
2003
Vi började skriva i skoltidningen Geten och blev legendariska - åtminstone för oss själva. Min pannlugg var straight. Vi spelade volleyboll i skollaget och förlorade nästan alla matcher men hade roligt ändå. Vi var med i ett diktprojekt, gav ut en bok och drog på lanseringsturné till Borgå och Ekenäs. På juldagen dog min faffa.
Och sen fortsatte decenniet...
P.S. Jag hade tänkt illustrera med bilder, men det är dåligt med digitala bilder från den gamla goda tiden. Kanske blir det bättre i nästa del. D.S.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar