god morgon!

Ni vet hur det är: man står i beråd att klä på sig på morgonen då en gubbe kikar in genom ens fönster på femte våningen.
We've all been there.

Kära rörgubbar,

vi måste prata. Det är inte jag, det är ni. Ni förstår, jag kan inte lita på er längre. Ni säger nånting, som till exempel att ni ska försvinna efter påsk, och sen gör ni nånting helt annat, som till exempel att börja borra en måndagmorgon när påsken redan är över. En relation kan inte fungera när parterna inte kan lita på varandra, det förstår ni väl? Jag förstår att det kanske kändes lustigt, att igen komma och störa när jag har en sista-veckan-innan-deadline-rush, men ärligt talat, är det inte ett lite gammalt skämt vid det här laget? Men jag uppfattar ironin, kära rörgubbar, det gör jag.

Men jag känner ändå att det räcker nu. Och nej, jag tror nog inte att vi kan fortsätta vara vänner heller. Det kräver tillit, förstår ni, kära rörgubbar. Och eventuellt nån slags affektion.
För att citera Fred & George: I won't be seeing you. Yeah, don't bother to keep in touch.

Mvh. Emma

snart över.

Efter att än en gång ha väckts av en borr bredvid mitt öra efter en vrid&vänd-natt tröstar jag mig med att titta på den här tidtabellen för rörrenoveringen. Det börjar längst till vänster med måndag den 11 januari.Och titta, titta! Idag är det torsdag i 29 mars-veckan, och efter idag är det bara en pytteliten bit streck kvar, och det kommer jag dessutom inte att uppleva eftersom jag drar norrut på påsklov idag. Ja, han är sannerligen uppstånden, säger jag bara.

P.S. Eftersom jag fick det här schemat för läänge sen antar jag att det inte är att aprilskämt. Åtminstone hoppas jag det. Med hela min kropp och med hela min själ och med hela mitt förstånd. D.S.

renoveringen - the what's in it for me edition.

Eftersom ni har tvingats följa med renoveringens vedermödor tänkte jag att det är väl inte mer än rätt att ni även får njuta frukterna av desamma. Målet med hela projektet torde väl de facto vara att öka de boendes trivselfaktor och/eller höja fastighetsvärdet. Dessutom har en del undrat vad de håller på med så här länge egentligen. Så låt mig ta Er*, bästa läsare, med på en guidad rundtur i min nya, förbättrade lägenhet.

I badrummet finns nu ett spegelskåp, en ny lavoar samt en ny kran som inte fungerar. I köket finns nu en fläkt.

Hela projektet lanserades som en rörrenovering. Följaktligen har jag fått nya rör. Vitmålade dessutom, om ni kan tro det. Om inte, kan jag visa färgfläckar på golvet som bevis.
Vissa rör leder ingenstans. Det har också tillkommit en del hål i väggen som inte heller fungerar. Det här kan man välja att tolka som lyxigt, i enlighet med Tevyes trappor**. Man kan också välja att se det som en terminatoresque hälsning: We'll be back.

Och så lite damm förstås! Hur är det nu man brukar säga, damm är bara bevis på att någon har gjort något roligare? Jag för min del har fullt sjå med att förstå hur det där fotavtrycket har hamnat på soffan, för det är på framsidan, vilket tyder på att personen i fråga har gått i lodrätt riktning och alltså torde vara Spindelmannen. Bara det är ju värt allt besvär, tänk, Spindelmannen har varit i min lägenhet!

Så vad säger ni, var det värt att höra och läsa allt gnäll?

* På tal om Er fick jag en lapp där det stod "Vi har granskning av renoverade ytor I er lägenhet..." resp. "Meillä on tarkastus saaneerauksen jälkeen Teidän asunnossa...". Avd. Behåll ni er teitittely, finnar; skriv ni era substantiv med stor bokstav, tyskar; på svenska skriver vi prepositioner versalt!
** If I was a rich man... There would be one long staircase just going up, And one even longer coming down, And one more leading nowhere, just for show. Från Fiddler on the Roof.

klagovisorna, del oändlighet.

Jag hade tänkt sluta klaga på det här renovereriet, allt gubbspring. Jag hade tänkt säga halleluja, de är färdiga i min lägenhet från och med idag. Jag hade tänkt skatta mig lycklig över att få sova länge en morgon, inte behöva stiga upp och klä på mig innan klockan sju, inte behöva gå hemifrån utan att låsa dörren, inte behöva lyssna på borrar och inhalera målfärg, inte omringas av random gubbar i mitt eget hem.

Men så vaknade jag ju ändå runt sju av de där borrarna. Och så ringde det ändå på dörren klockan åtta i morse. Och det var visserligen en städerska som skulle komma och reda upp, och det är väl lyxigt i och för sig, men i det här skedet är det bara ännu en främmande person i min lägenhet. Och just kom det en gubbe och gav mig nån information och är jag vuokralainen så kan jag ju berätta åt min hyresvärd att de ska granska min lägenhet imorgon. På typ hankmofinska dessutom. Och jag hade mest lust att först slå till honom och sen säga att jag inte tänker kontakta min hyresvärd för det är de som är orsaken till allt detta hemfridsbrytande och att jag har lust att slå till dem också. Och de bara borrar och borrar, och nu dammsuger tanten med en dammsugare som låter ungefär lika mycket som den på jobbet, som inte suger alls utan använder all energi till att suga.

Så nu kan jag lika gärna passa på att klaga på småsaker. Som till exempel att gubbarna tänder alla lampor och aldrig släcker dem igen. Som till exempel att jag fick elräkningen i går och funderade över hur mycket av den där elen jag nu sen sist och slutligen själv har använt. Som till exempel att dörren till min lägenhet har varit öppen varje dag de senaste två veckorna och vem som helst skulle ha kunnat traska in och ta vad som helst om de hade velat.

Den senaste tiden har jag väntat på idag. Nu väntar jag på påsk. Carpe diem my ass.

EDIT: Tre timmar senare har ytterligare två gubbar varit här. Jag tror dom gillar mig.

stay tuned för "renoveringen - the what's in it for me edition"

hallelujah moment. not.

Plan: efter två helger hemhemma i sträck och noll aktivitet på gradufronten efter 40-sidorspresentationen ska jag ta och stanna i Vasa lite längre och komma igång igen och leva lite normalt sådär.

Verklighet: "Bästa aktionär/lägenhetsförvaltare, vi påbörjar arbetet i Er lägenhet 3.2.2010 kl. 7.00". Also, "Bästa aktionär/lägenhetsförvaltare, vi måste tyvärr stänga av vattnet 1.2-4.2.2010 mellan 7:30-15:30". Nämen hej, roligt! Jag får väl skylla mig själv för att jag har kollat så fel på schemat att jag trodde att de skulle komma hit om två veckor, men ändå. Jag orkar effing inte. Vad gör man nudå? Far hem till mamma* igen? Drar på en två veckors semester till Långtbortistan? Also, "Vi ber er vänligen tömma kryddhyllan i köket samt köksskåpet som finns bredvid kryddhyllan mot badrummets sida ... Även tamburen skall vara fri från kläder, skor etc." Vadå för effing kryddhylla? Räknas hyllor man har lagt dit själv? Kommer de att ta bort dem? Vad är etc? Är en byrå en etc?

Och den viktigaste frågan av dem alla: kan jag inte anmäla dem för hemfridsbrott? För jag kan ärligt säga att jag inte minns den senaste gången jag skulle haft nån hemfrid överhuvudtaget. Halleluja.

* inte för att mamma är hemma. men ni fattar pointen.

rör, rör, rör, igen.

I ett skede var jag rädd för att jag inte skulle ha något annat att blogga om (läs: wajna om) på hela året än gradun. Tänk så fel jag hade! Härmed varnar jag eder, kära bloggläsare, för kommande överdos av rörrenoveringsklageblogginlägg. De lär aldrig ta slut. Det kommer att vara som att gå och gå och gå i öknen utan vatten, man bara längtar efter att sanden och hettan ska ta slut men det gör den aldrig. Med den disclaimern:

Alltså. Jag förlängde min sandsundshelg till att även omfatta måndag, därför att jag fick ett meddelande att rörgubbarna skulle vara i min lägenhet då och vatten + avlopp skulle vara avstängt 08.00-20.00, och tisdag, därför att jag fick ett meddelande att vatten + avlopp skulle vara avstängt 08.00-20.00. Efter sightseeing i Smedsby* kom jag hem en femtiden. Det första jag slås av när jag låser upp dörren: vad sjutton har dom gjort med min dörr? Den går knappt att öppna? Det andra: hjälp, jag kan inte andas! Så jag springer till fönstret för att släppa in den ljumma novemberluften och släppa ut det där som gör att jag inte kan andas, vad det nu sen är. Lim? Det tredje: hej, huvudvärk. Så öppnar jag vessadörren. Där inne står en ny toalettstol, med en lapp på. Där står på finska att jag inte får sitta på den förrän imorgon. Jag vet inte om det betyder att man inte får sitta på den eller att man inte får använda den. Och om lappen lagts dit igår och imorgon betyder idag eller idag och imorgon betyder imorgon förtäljer inte historien. Så går jag in i köket. Där finns ett plakat över diskhon att den inte får användas mellan 08.00 och 18.00. Skåpdörrarna under diskhon står på vid gavel och inne i skåpet finns... well, ingenting. Lite cement, typ. I ivern att förnya rör har gubbarna helt enkelt svept iväg med alla rör som finns. När jag lyfter på plakatet finns där under en lapp där det står på finska att jag inte får använda köket (jo, keittiötä, inte diskhon bara...), de kommer och fixar det imorgon. Igen förtäljer inte historien vilken typ av imorgon detta imorgon syftar till, men vi kan ju välja att ha förtroende för mänskligheten och tro på att det är imorgon-imorgon. Historien förtäljer heller inte hur länge det tar att fixa dit nya rör men jag går out on a limb here och gissar att morgondagen inte blir dendär 'äntligen får jag sitta hemma och ta det lugnt och fokusera på graduskrivande'-dagen jag drömt om. Jag gissar också att man hommar köksrör med samma lim/gift som framkallar huvudvärk och andnöd och att jag inte kan sitta hemma överhuvudtaget. När diverse gubbar brakar in här imorgon vet jag heller inte. Troligen medan jag sover. Troligen sover jag inte länge efter det.

Så att, sånt spenderar jag hela mitt studiestöd & bostadsstöd på. Vad gör ni med ert?

* Smedsby, jo; polisen stod och blåljusade sig där i mommokorsningen så bussen måste svänga in mot Smedsby city och köra lite gaturally där. Gaturallyt var väl strängt taget inget måste, men vi tog en sväng via mommos och nån random återvändsgränd där det var svårt att svänga en buss och människor tittade ut genom fönstret och bara what? Fast sen hittade vi Vasa också.

småsaker som händer ibland och som jag inte är tillräckligt tacksam över:

• att jag får sova på nätterna utan att grannarna har techno/boten anna-party till 07:37.
• att när grannarna har techno/boten anna-party till 07:37 får jag sova ut sen efter det utan att rörgubbarna sparkar igång borrarna i lägenheten strax under min 08:00.
• att jag har rinnande vatten och fungerande avlopp.
• att jag har en egen lägenhet där det inte springer gubbar med mustascher och/eller hästsvansar stup i kvarten.
• att jag kan byta om i fred utan att behöva oroa mig för att gubbar med mustascher och/eller hästsvansar ska komma in med universalnyckel.
• att jag kan gå direkt hem efter föreläsningen klockan sex på kvällen utan att fundera på några som helst gubbar överhuvudtaget.

och sånt.

sånt jag skriver när jag borde skriva annat.

Jag fick just ett mejlerbjudande om glögg och pepparkakor. Och jag som stod och nöp* i ett paket glögg häromdagen men lämnade det på butikshyllan med ett strängt, "Nej Emma, inte i oktober!" till mig själv. Fast snart är det ju november.

Jag har blivit utkickad ur min lägenhet och sitter därför i skolans datasal och gör ingenting. Nåja, utkickad och utkickad; de har stängt av vattnet och avloppet, det innebär i praktiken utkickad. Man kunde ju tänka sig att man kan göra vettiga saker här också, men just nu händer det inte. Lite koncentrationssvårigheter, lite motivationsproblem. Vilket jag förstås inte skulle ha om jag var hemma. Så allt är rörgubbarnas fel, really. Det kom en rörgubbe** och ringde på min dörr i morse och frågade om jag släppte vatten. Det tyckte jag var lite lustigt. Det kan ju syfta på lite ett och annat. Också för att om det var jag som 'släppte vatten' så skulle jag nog inte berätta det, för då måste man betala 3000 euro. Och några såna pengar har jag inte i madrassen, åtminstone inte senast jag kollade.

Nåja. Jag har suttit och surfat runt för att försöka hitta kritik av min primära teorikälla (se, inte bara ingenting!), fast jag har inte hittat något (eh, okej då, ingenting). Det måste ju betyda att han är allvetande och helt oemotsägelig. Typ. Bra, hörni. Nu går jag och äter.

* Jag tyckte det var lite lustigt att åtminstone 3 av 4 wikströmska damer använde just ordet "nöp" i den kontexten under vår kulturhelg. Fast inte om glögg då. Just saying.
** Jag använder här ordet 'gubbe' i väldigt vid bemärkelse, jag tyckte jag kände igen honom, så jag misstänker att han gick i högstadiet på samma gång som mig, troligen nån klass under.