Hemma, söta hemma. Och sånt. Kroppen anlände på söndag, väskan på måndag och huvudet på tisdag. Ungefär. Helt dyljetlaggad är jag kanske inte, men jag har i alla fall mindre ludd i huvudet idag, och ingen latent huvudvärk som ligger och sjuder där just under ytan i väntan på minsta provokation att sätta igång och hamra.
På tal om nånting helt annat så bjuder min skola på härliga paradoxer. Ena stunden känner jag mig som en specialutgåva i begränsat exemplar; andra stunden känner jag mig som en massproducerad piratkopia. Det första beror förstås på att jag är en svenskspråkig nål i en finsk höstack. Det andra tänker jag av respekt för den personliga integriteten (eller nånting sånt) illustrera med ett fiktivt exempel. Föreställ dig att jag heter Anna Blåbärspaj. För ett tag sen hade jag en kurs tillsammans med Anna Blåbär. Nu har jag en kurs tillsammans med Anna Blåbärssoppa. Tilläggas kan att varken Blåbärspaj/Blåbär/Blåbärssoppa eller de tre riktiga namnen finns med på listan över de femtio vanligaste finlandssvenska efternamnen mellan 1862 och 1980. Förnamnets originalitet kan jag å andra sidan knappast hävda. Visste ni förresten att Emma först påträffades i skrift i Sverige år 1766? Eller att det inte finns några -son-namn bland de tio populäraste efternamnen i Österbotten, jämfört med 10/10 i Sverige och 7/10 i Svenskfinland som helhet? Eller att det är ålänningarnas fel att Karlsson ligger i topp på den senare listan? Nå, nu vet ni.
På tal om nånting helt annat så bjuder min skola på härliga paradoxer. Ena stunden känner jag mig som en specialutgåva i begränsat exemplar; andra stunden känner jag mig som en massproducerad piratkopia. Det första beror förstås på att jag är en svenskspråkig nål i en finsk höstack. Det andra tänker jag av respekt för den personliga integriteten (eller nånting sånt) illustrera med ett fiktivt exempel. Föreställ dig att jag heter Anna Blåbärspaj. För ett tag sen hade jag en kurs tillsammans med Anna Blåbär. Nu har jag en kurs tillsammans med Anna Blåbärssoppa. Tilläggas kan att varken Blåbärspaj/Blåbär/Blåbärssoppa eller de tre riktiga namnen finns med på listan över de femtio vanligaste finlandssvenska efternamnen mellan 1862 och 1980. Förnamnets originalitet kan jag å andra sidan knappast hävda. Visste ni förresten att Emma först påträffades i skrift i Sverige år 1766? Eller att det inte finns några -son-namn bland de tio populäraste efternamnen i Österbotten, jämfört med 10/10 i Sverige och 7/10 i Svenskfinland som helhet? Eller att det är ålänningarnas fel att Karlsson ligger i topp på den senare listan? Nå, nu vet ni.
3 kommentarer:
Men det är inget du kan skylla på mig. Jag känner knappt någon på ön med det namnet.
För någon vecka sedan så blev jag kontaktad av en norsk dam med samma efternamn som jag som forskade runt lite om det ändå ganska ovanliga namnet. Efter en kort diskution så visade det sig att hennes pappa hette Kjell Joakim Fagerholm. Vilket är lite kul när min farbror heter Kjell Fagerholm och hans barn Joakim Fagerholm. Det är också en historia att berätta.
Vindpinade och snöstormiga hälsningar.
/Sam =)
klart jag kan, jag kan allt! det var ju en rolig historia. är ditt namn ovanligt? far till larsmo, där passar du in. btw får du inget kort i år, för jag har ingen adress. skyll dig själv :P
Neeeeej! Så dumt!
Rica hotel.
Svalbard?
Nu har du det! Så nu jädrar ska du helt okrystat och spontant skicka mig en förbannad grattis-hälsning! Ska det vara så svårt?
;)
Skicka en kommentar