welcome to my humble abode.

Vill ni se hur jag har det hemma hos mig? Jag bor i en före detta kasernbyggnad som byggdes i slutet av 1800-talet. Området användes ända fram till 70-talet av militären, men det stod sedan öde i tjugo år och de flesta byggnaderna revs. I mitten av nittiotalet kom man sen på att hej lägenheter är ju bra att ha, och renoverade upp huset. Arkitekten som planerade det spektaklet blev så nöjd med sin genialitet att han namngav huset efter sig själv. (All den här informationen är hämtad från franska Wikipedia och har filtrerats genom min treprocentigt* flytande franska, så ni kan ju idka mild källkritik om ni vill.) De här tornen som ses på bilden är mina, så jag lever basically i Sagan om de två tornen.

* enligt min franskaapp var jag ett tag fyra procent flytande, men den blev lite sur på mig när jag ignorerade den några dagar så jag blev nedgraderad.  

Jag sökte lägenheter på nätet och kom hit över ett par dagar för att gå på visningar. Den första dagen hade jag bokat visningar på förhand, men den andra dagen ringde jag på morgonen på några som verkade intressanta. Jag tror att den här hade lagts upp den dagen, och eftersom det annars hade krockat med en annan visning blev det så att hon som visade den bara pratade franska. Men ljuset och takhöjden och dendär takbalken och karlssonpåtaketbalkongen och... Jag drabbades av akut avundsjuka på att någon annan skulle kunna tänkas få den, och brast ut i bravo! excellente! magnifico! esplendido! Honom ska vi ha! Och även om mäklaren tyckte att det var lite märkligt att jag började prata spanska helt plötsligt så gick det vägen ändå. Här är vardagsrummet. 

Fun fact: den där Ikealampan som ser ut som ett metspö köpte jag eftersom det visserligen hänger en glödlampa i taket, men den är söndrig och jag räcks inte upp för att byta den ens med stege. När jag sedermera skaffar mig brysselianska vänner ska jag sikta in mig på såna som är sisådär två meter långa, har jag tänkt.  

Här är min kokvrå. En av de saker jag ska investera i när det svarta hål flytten orsakade i min ekonomi jämnar ut sig till en liten gullig grop istället är ett matbord och stolar som kommer här under loftet (just nu är där bara en skräphög, så den fick inte komma med på bild). Men det går fint med köksö och barstolar också, och där är betydligt mycket mer förvaringsutrymme än det ser ut att vara.

Om man går uppför trappan kommer man upp till mitt bibliotek. Jag gillar bara att säga att jag har ett bibliotek, obviously, men det får också fungera som gästrum. Om någon har tips på en möbel man kan förvara gäster i om nätterna, men som även skulle fungera som sittmöbel tar jag gärna emot tips (bäddsoffor är ju sällan så häva att sitta i).

Här är då mitt sovrum, som också leder ut till balkongen.

He va he!

inredningsdrömmar & annat aktuellt.

Det där med att jag skulle bli en aktivare bloggerska av att tvinga mig själv att uppdatera en gång om dagen under hela advent var ju något av en lögn. Mut eiköhän se tästä.

Trött på rören och grannen och saker som inte fungerar annonserade jag i förra veckan efter en ny lägenhet. X antal visningar senare har jag tackat ja till en och ägnar lediga stunder åt att möblera mentalt. Kanske att jag kan placera köksbordet där? Kanske att jag borde skaffa en sån här? Kanske att säckpipan kunde hänga på den väggen? Jag planerar för nya investeringar, mest nödvändigt en soffa och en tvättmaskin. I brist på sådan just nu borde jag ta mig ner till källaren för att boka tvättid, men kanske att jag ännu hittar några rena underkläder som har trillat bakom en hylla. 

Annars lyssnar jag på endera av mina två LP-skivor*, tittar på Doctor Who och övar på att blenda markers. Jag läser Jenny Diskis What I Don't Know About Animals och kommer på mig själv att ta fram en penna och strecka under, som om jag fortfarande gjorde research till gradun, tre år i efterskott. Och jag hoppas att jag eventuellt någongång blir kvitt värken som aldrig riktigt lämnat mig efter min senaste sjukdomsepisod. Och på lördag ska jag åka till grannstaden i norr med en kollega och randomly ta in på hotell, för att... hotellfrukost är ju gott?

* ända sedan jul har jag tänkt göra ett show-and-tell-inlägg om min julklapp. men det finns ju aldrig något ljus att fotografera i.

de vackraste ord som jag vet.

I mitt kök har jag en liten tavelsamling, där jag bland annat har en såndär tavla med ord på, ni vet, som alla andra har. Jag har dock känt att texten - tro, hopp och kärlek - inte förmedlar riktigt rätta budskapet, så jag gjorde helt resolut en makeover på den. Nu är budskapet mycket mera... profound*.

Före

Efter

* Är det här månne ett lämpligt ögonblick att göra reklam för mina översättningstjänster?

mina nya vänner: ludde och ville.

Det blir lite tema "Hej konsument!" på dagens blogginlägg, men jag måste bara dela med mig av dessa klenoder jag fyndade när jag besökte Åldringsvännernas loppis för att se om de möjligen hade ett lämpligt soffbord eller en matta (det hade de inte). Jag skulle helst hitta en byst i naturlig storlek - de här är sådär cirka 15 cm höga - men sämre sällskap kunde man ju ha.

tadaa!

Jag skulle ta tag i det här med att hänga upp grejer på väggarna igen ikväll. Och ptja, lite längre kom jag ju. Men jag vet inte, på nåt sätt känns det ändå inte helt färdigt.

det första jag såg när jag vaknade i morse.

ny bokhylla.

Jag har en ny bokhylla. Eller, nåja, ny som i "pensionerad från sin tidigare funktion". Annars har jag skrivit några sidor om ingenting, traskat omkring i ett vinterlandskap som är så vackert att man får hjärtsnörp*, spenderat kvalitetstid med en balansboll, gett upp försöket att spela easy acoustic rock när det innebar att stämma om gitarren, tittat på en film som enligt fodralet är maailman paras seikkailu**, städat mina kökshyllor och ävenledes städat bort det mesta av julen och kokat gröt. Imorgon klockan tolv femton börjar jag läsåret och arbetsveckan. Imorgon klockan tretton fyrtiofem tar jag helg.

* Jag vet inte riktigt vad hjärtsnörp är, men det låter passande.
** Princess Bride, alltså. "Inconceivable!" "Hello. My name is Inigo Montoya. You killed my father. Prepare to die!" "Do you always begin conversations this way?" Har jag sett den för många gånger eller är så gott som varje replik odödlig?

projekt.

Idag har jag målat gubbar på mitt paraply. Det var roligt. Jag kallar designen "Dancing in the rain". Fast just nu i dethär ögonblicket när jag skrev det kom jag på att ingen av gubbarna gör ett singin'-in-the-rain-hopp. Det var svagt. Tidigare idag hade jag besök av min mamma, som också hjälpte mig köpa en spegel till hallen, så nu är min lägenhet nog färdig, vad möbler beträffar i alla fall (räknas en väggspegel som en möbel?). Men helt färdig blir den nog aldrig, det är ju det som är så fint. Mina väggar är fortfarande oemmigt tomma; halva kameler fungerar inte när tavlorna inte är bredvid varandra, så ramarna i köket behöver nytt innehåll; och greasetavlan måste upp på väggen eller så spånar jag för tillfället på att skaffa ett miniatyrstaffli som den kan stå på istället. Till exempel.

inredningsprojekt, del ett.

Nu börjar min lägenhet se någorlunda presentabel ut; åtminstone om man ser den från en viss vinkel. En del av mina inredningsprojekt är också på plats. Till exempel detta, min släkttavla. Egentligen ville jag ha en massa svartvita foton i egna ramar, men en hyreslägenhet sätter ju vissa gränser för hur många hål i väggen man kan göra. Så det fick bli ett collage av inskannade gamla bilder i en stor ram. Efter lite velande hit och dit och och testing testing och dopp i vattenpottar (tavlan, inte jag) hänger den nu på väggen ovanför pianot och ser så fin ut så! Förutom en fin väggprydnad har jag också fått en icke föraktlig släktkännedom på köpet; där finns sex generation representerade, från Janne & Kaisa Johanna till Emma Charlotta (ser ni vem som är vem? ;))

veckans scoop.

Det är mycket inredning just nu. Jag (eh, mest pappa) har tillverkat en bokhylla av en gammal kälke, sågat och målat hyllplan till köket (gult), knyckt gamla hartwallbackar; och till helgen blir det en IKEA-resa med de bästaste vännerna.

Och sen måste man ju ha saker att hänga på väggarna också (förutom LP-skivorna ovanför köksfönstret och alla gamla släktfoton jag håller på och skannar in...). Den här notisen har jag klippt ut ur lokaltidningen; den ska jag nog rama in och hänga på en hedersplats:

Guillou köpte glass i Esse
På torsdagen var den svenske författaren Jan Guillou inne på Kjellman & Co Livsmedel i Esse. Det var Gun-Borg Sundqvist som satt i kassan och hon kände genast igen honom.
- Jag har ju läst hans böcker. Jag funderade om jag skulle säga något, men tänkte sedan att han säkert vill vara anonym. Han skrattade lite, han är säkert van med att bli igenkänd.
Den kände författaren hade sällskap av en kvinna. Han handlade två flaskor vatten, glass, lakritsstänger och choklad.
Kaj Wistbacka som har illustrerat många av Guillous böcker har sina rötter i Terjärv. Kanske har det något att göra med författarens besök i nejden?

Jag undrar om det ordnas några såna där rundturer, typ "I Guillous fotspår"? Kanske kan man få veta exakt vilken typ av lakrits han köpte. För att inte tala om chokladen; var den månne Fazer eller Marabou?!