Eftersom dagens creative writing-lektion var den sista, skulle vi avsluta kursen med att ge varandra awards för vadhelst vi råkade tycka att de andra förtjänade. Lite church camp, tyckte nån (eller varför inte lite gunlektion), men å andra sidan är det ju alltid rätt intressant att se hur andra uppfattar en, kanske speciellt i den situation jag nu befinner mig i. Jag hade lite roligt åt att personen bredvid mig fick titel på titel á la best (eller most attractive) accent - ännu roligare blev det när Zach pekade på mig och sa HA! Vad det nu sen ska betyda :D
Dock hörde jag senast igår: "See, you take sarcasm better than a lot of people, that's one of the reasons I'm so glad you're staying. So I make fun of your accent even though I secretly think it's adorable. Well, not so secretly." Lustigt detdär med accenter, förresten... Jordans flickvän Carols mamma utbrast "You don't have an accent?! Oh, I wished you'd have a really cute Polish accent!" när hon först hörde mej prata. (Eh, jo, Polen, vissa koncept hade blivit lite omblandade där) Alla brittiska drag är bortputsade, tyvärr. Och sen har vi ju förstås Junction City-historien, även om John påstår att han aldrig hört mej prata innan och att han förstås hörde att jag var från Finland så fort jag sa "No, I'm not!". Men så säjjr di ju all. Min accent har i alla fall aldrig varit speciellt kommenterad. Innan jag tydligen plötsligt började prata jättedåligt förra veckan, det vill säga. Tydligen kan jag inte säga puzzle, så sen dess är det jätteroligt att fråga mej hur biet låter. Allegedly. (Vilket leder till kuddkrig.)
Anyway... Det var awardsen jag hade tänkt skriva om. Tydligen är jag bland annat "most likely to not immigrate to America" och "most likely to wear Chuck Taylors" ("because she has a lot of them, in a bunch of different colours" "I only have two pairs" "really? I was sure you had at least four!"). Dessutom fick jag "best description of Emporia ever", "most assured of her own opinion" (?), "best poem", "best emotion in a poem", "best fashion sense", "best hat" och nån lång grej som hette nånting med Inspector XX och som betydde att jag har öga för detaljer. Eller nåt sånt. Så nu veta ni he. Å jag.
2 kommentarer:
det var härliga awards, ta dem till dej !!B
Kommentaren hör eg till förra inlägget men det tycks ha försvunnit i posten. Som kontrabasist o gitarrist är instrumentet viola da gamba av ett visst intresse. Film om sån musik med bl. a G. Depardieu : All världens morgnar
Originaltitel:
Tous les matins du monde
Regissör:
Alain Corneau Utgivningsår:1991
- sen finns ju Amadeus, o Skriet från Lode
Skicka en kommentar