väder, kulturkrockar och en filmrekommendation.

Det sägs att Kansasväder kan ändra från en sekund till en annan. Igår var jag ute på en tvåochenhalvtimmespromenad runt midnatt; mitt sällskap bar shorts och sandaler. Idag är det freezing, rent bokstavligen, strax under minusstrecket. Intressant uttryck detdär, förresten, det är ganska tydligt att det skapats i en annan temperaturzon än jag är van vid. Oj, är det på minus, så förskräckligt kallt då... En annan väderrelaterad grej som jag tyckte var rätt intressant var att det inte lär blåsa speciellt mycket i Kansas ("this much wind usually means there's a tornado close by"), vilket jag tycker är något förvånande då plattland utan träd verkar som en perfekt plats för blåst? Jaja, jag vet inte, jag är inte meteorolog.

Sådär överlag tycker jag mig inte ha stött på speciellt många kulturkrockar här. En är dock denna: jag & John har nu två gånger varit till ett café, där personalen (olika personer) båda gångerna tagit för givet att han betalar för båda, vilket han också har gjort utan att låta mig betala tillbaka. Det känns konstigt; speciellt eftersom det inte ens är frågan om en dejt, utan bara två kompisar som råkar vara av olika kön. Varför skulle han betala för mig? "That's just how I've been raised, you'll just have to live with that." Av ren nyfikenhet undrade jag om det gör någon skillnad om någon ber honom om en dejt. Nej, om han accepterar betyder det att han också tar på sig ansvaret att betala. Jag försökte börja förklara att vi inte ens har nån dejtingkultur hemma; men jag hade inte direkt något svar på vad vi gör istället ("so you just sort of hang out until all of a sudden you decide to get married?"). Jag menar, jag har varit på dejter i mitt liv, men det känns ju som något vi har importerat härifrån, är det inte så? Senare på kvällen kom vi också in på förlovningar, och jag sa att "people don't really propose in Finland". Han bara suckade uppgivet. Kalla, kalla land...

Till sist en filmrekommendation om den nånsin kommer till Finland (försökte googla premiärdatum, men jag hittade åtminstone ingenting): August Rush. Den handlar om musik*, om musikens magiska kraft att föra samman människor, om en pojke som hör musiken, som lyssnar, som hittar sina föräldrar genom musiken; hon, en cellist vars pappa adopterade bort sonen för hennes karriärs skull och sa att han hade dött; han, sångare och gitarrist i ett rockband och med våld skild från henne; och så sonen, som flyr från barnhemmet för att hitta sina föräldrar, rör en gitarr, ett piano, en orgel för första gången och plötsligt befinner sig på Juilliard, dirigerandes New York filharmoniker i en egenkomponerad rapsodi. Musikmajorn och jag var eniga: den slog tillochmed The Brave Little Toaster. ;) Helt underbar film.

* En parentes: John sa att han ville se den eftersom det finns så få filmer som handlar om musik. Jag protesterade och tvingades förstås lista titlar. Det finns färre än man skulle tro! (åtminstone kom jag på löjligt få) Music & Lyrics (underkänd). Sound of Music (underkänd - jag försökte komma dragandes med do, re, mi och så vidare, men till ingen nytta. Iofs försökte han påstå att do, re, mi bara är en del av My Favourite Things, vilket ju är en lögn. Men ändå). The Pianist (yes, en poäng till mig). The Piano ("You might be right, I haven't seen it." "I think there's two films called that... and I haven't seen either one."). En sång för Martin (ingen kommentar). Kommer ni på flera?