I min tent idag fanns det en valbar fråga som handlade om att man skulle ange tre orsaker varför Ruben Dario har belägg eller inte för sin kritik av USA i sin dikt "To Roosevelt". Hands down kan jag nog säga att det är första gången i mitt liv jag har valt bort en fråga, inte för att jag inte hade något att säga om saken, utan för att jag var osäker på huruvida det skulle ha en negativ effekt på mitt betyg att jämföra USA med jihad-extremister.
Jag pratade med John häromdagen om att det ju är så svårt att förstå hur människor resonerade då, för Länge Sedan; hur de kunde leva med slaveri och imperialism o.s.v. och att det är skrämmande att tänka på att vi säkert gör saker idag som kommer vara lika svårt att förstå om några generationer. Hans svar? Slaveri har vi ju fortfarande, illegala immigranter idag har det inte mycket bättre än slavarna då; och imperialismen lever väl kvar den också.
Jag kritiserar USA ganska mycket, både med och utan orsak, på skoj och allvar. Det är så mycket jag inte förstår. Men de allra flesta av mina vänner gör detsamma. De älskar sitt land, men samtidigt finns det så mycket som är fel. Det är spännande att ha varit här under denhär perioden, under denna historiska presidentkampanj, jag skulle gärna stanna till november. Många ställer verkligen sitt hopp till att det ska bli annorlunda nu, det ska bli Förändring. Ingen kan väl påstå att Bush är roten till allt ont i dethär landet* (även om många säkert försöker), och att tro att Obama (eller McCain, eller kanske även Clinton; jag säger Obama för att det är vad jag och de flesta runt mig vill, och för att det känns som att han mer än de andra står för just dendär Förändringen) kan svinga sitt trollspö och göra allt bra igen är ju mer än lovligt naivt. Men allt börjar med det första steget, och många ställer sitt hopp till att den nya presidenten, vem det än må vara, ska bli det första steget på vägen till att leda USA i rätt riktning igen, att läka såren hemma i stället för att förorsaka sår/försöka läka sår hos andra.
* J: "The only reason no one's shot Bush is it wouldn't get any better. Then Cheney'd be president, and then we'd have to shoot him, and then that woman, what's her name, Pelosi, and then... I don't even know; we'd have to shoot a whole lot of people before we'd get anyone good." Apropå Pelosi tycker jag fortfarande att hennes namn är roligt.
Jag pratade med John häromdagen om att det ju är så svårt att förstå hur människor resonerade då, för Länge Sedan; hur de kunde leva med slaveri och imperialism o.s.v. och att det är skrämmande att tänka på att vi säkert gör saker idag som kommer vara lika svårt att förstå om några generationer. Hans svar? Slaveri har vi ju fortfarande, illegala immigranter idag har det inte mycket bättre än slavarna då; och imperialismen lever väl kvar den också.
Jag kritiserar USA ganska mycket, både med och utan orsak, på skoj och allvar. Det är så mycket jag inte förstår. Men de allra flesta av mina vänner gör detsamma. De älskar sitt land, men samtidigt finns det så mycket som är fel. Det är spännande att ha varit här under denhär perioden, under denna historiska presidentkampanj, jag skulle gärna stanna till november. Många ställer verkligen sitt hopp till att det ska bli annorlunda nu, det ska bli Förändring. Ingen kan väl påstå att Bush är roten till allt ont i dethär landet* (även om många säkert försöker), och att tro att Obama (eller McCain, eller kanske även Clinton; jag säger Obama för att det är vad jag och de flesta runt mig vill, och för att det känns som att han mer än de andra står för just dendär Förändringen) kan svinga sitt trollspö och göra allt bra igen är ju mer än lovligt naivt. Men allt börjar med det första steget, och många ställer sitt hopp till att den nya presidenten, vem det än må vara, ska bli det första steget på vägen till att leda USA i rätt riktning igen, att läka såren hemma i stället för att förorsaka sår/försöka läka sår hos andra.
* J: "The only reason no one's shot Bush is it wouldn't get any better. Then Cheney'd be president, and then we'd have to shoot him, and then that woman, what's her name, Pelosi, and then... I don't even know; we'd have to shoot a whole lot of people before we'd get anyone good." Apropå Pelosi tycker jag fortfarande att hennes namn är roligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar