jag vet inte.

Ibland känns det som att man har så supermycket att göra att man får ångest bara av att tänka på saken. Men sen om/när man tar sig i kragen så hittar man ändå inte alla dedär grejerna som man hade måstat göra och huvudet blir ännu tommare än normalt. Som nu. Jag upptäckte till min stora glädje att jag började klockan två idag och inte tio, som jag trodde. Great, tänkte jag, då kan jag aktivera mig med både kandidat och annat skolarbete som måste göras och som jag inte orkat göra de senaste dagarna för att jag har sovit varenda vaken minut. Jag skrev ner tre punkter på ett papper, och sen visste jag inget mer. Jaha? Jag vet inte. Jag vet inte. Jag sätter min tilltro till helgen. Jag brukar alltid se vasa-helger som en stund då jag kan ta itu med en massa saker. Sen sitter jag och tittar på teve i min ensamhet hela helgen i alla fall. That's life. Eller är det?