Min första reaktion på kvällens första bidrag var: "Jag älskar Finland". Jukka Kuoppamäki är 64 år gammal, och var verksam redan på 50-talet. Han stod där och vaggade med sin gitarr som en blandning mellan Olsen Brothers, Kalle Anka och en väckelsepredikant, och som en fortsättning från föregående veckas hawaiiskjortor. Det finns inte ett annat land i hela världen där det här kunde ske, det är min bestämda uppfattning. Det är så out-of-place och juntfinskt och humppa att mitt inre smälter så till den grad att den finska folksjälen blottas (den finns där, men oftast ganska dold).
Så Humane. Det var ju lite spretigt och lite svagt sångmässigt, och fel låt gick vidare, tror jag, men de var så väldigt olika stilmässigt att det är svårt att säga.
Katra... ja, vad säger man? Nightwish-ripoff? Hon är ett perfekt exempel på det jag inte tycker om med vissa klassiskt skolade sångare: det låter så skolat att det ligger på gränsen att låta falskt hela tiden (paradoxalt nog). Första låten fick överväldigande majoritet, och har efteråt även skapat en smärre skandal genom att anklagas för att vara plagierad. Frikänd är den hursomhelst, och Tietäjä deltar i finalen.
Pausprogrammet fortsätter att rocka fett, så till den grad att mina fingrar (heelt omedvetet, jag försäkrar) hoppar omkring på fjärrkontrollen och byter kanal. Jag ser SÅ fram emot finalen.
1 kommentar:
Har läst det mesta av det du skrivit,,,
Du e la Goo,,,
""Mä tykkään susta"",,,,
Kram från Ari I Göteborg
Skicka en kommentar