isberget.

Det slog mig häromdagen att om två dagar är det exakt en månad tills jag åker hem. Från början var det tänkt att det var slutet på det här äventyret. Och vad har jag gjort? Jag kom ju nyss? Jag är definitivt inte färdig att åka härifrån för alltid. Här har jag/det skapat(s) mig en vardag som jag inte är beredd att låta bli ett exotiskt mellanspel i mitt liv, inte än (kommer jag nånsin att vara det?). Livet, tillvaron är så mycket vad man gör det till. Man kan nalkas en upplevelse som den här på så många olika sätt. Ett sätt är att kuska runt och se så mycket av landet man kan medan man är här. Jag skulle gärna se mer av allt, men samtidigt känns det inte lika viktigt om det är på bekostnad av... vardagen? Vi tvingades gå på en föreläsning om kulturchock innan vi åkte, och en metafor som alltid tas upp i såna sammanhang är kulturen som ett isberg, där nittio procent gömmer sig under vattenytan. Visst, det går att spendera ett halvår traskandes omkring i solskenet. Man kan ju dö om man dyker i isvatten. Men... det finns ju så mycket man kan dö av.

Å andra sidan vill jag varken kritisera någon annans val av approach eller påstå att jag verkligen dyker. Jag tror inte att det är något som man kan avgöra när man befinner sig uppe i det. Jag tycker mig inte ha upplevt nån kulturchock överhuvudtaget, vilket får mig att undra. Allting har gått så friktionsfritt, med undantag av den teknologiska sidan av tillvaron, men det har ju väldigt lite att göra med nånting förutom slumpen och datorers inbyggda vilja att göra livet så jobbigt så möjligt för dess ägare. Jag kunde lika gärna ha varit från Junction City (det var så John presenterade mig för Jordan när vi träffades, helt allvarligt menat - den historien har fått eget liv numera, lite samma sak med Finnish polka).

Fast jag är glad att jag inte är det.

P.S. Jag hamnar att gå igenom hela visum-lallandet igen, och jag antar att man inte kan boka intervju på söndagar (annars skulle ju 16e december vara en hit). Blir det nån Sibboresa i jul?
P.S.S. Tack för jackan, paketet kom tydligen i lördags, men jag har ännu inte lyckats öppna postboxen, så jag brukar inte idas gå och kolla så ofta... Men jag hade lite roligt åt att rutiga inte dög, stackarn. Nu är det i alla händelser för varmt ute igen.