nattflum.

Fördriver tid med att skänka ris åt hungriga. I väntan på vad? Att jag ska orka gå och sova, kanske. Idag kom vi på att vi kanske borde diskutera föredraget som vi ska ha på måndagen efter lovet. God idé med tanke på att lovet börjar imorgon. Vi ska ha en presentation om Rufus Wainwright... av någon orsak. Vi fick välja ett ämne helt fritt bara det hade någon anknytning till amerikansk populärmusik. Två i gruppen (á la kineser) hade aldrig hört hans namn (och trodde det var ett band), en hade hört en låt och ptja... Jag tänker prata om Martha Wainwright i stället. Det blir säkert bra, ska ni se. Jag ska hinna vara advocate innan det bär av till Manhattan imorgon, men jag orkar inte bry mej. Det får gå som det går. Jag är färdig för jullov. Jag är inte säker på att jag är färdig för tacksägelselov, men det kommer vare sig jag vill det eller inte. Det är alltid lite okomfortabelt att bo hos någon annan, speciellt i fem dagar. Men till Jordans ska jag i vilket fall som helst, det må sen gå som det vill. Nån traditionell thanksgivingmiddag blir det inte, eftersom hans pappa är i Irak, men det är inte precis som att jag har någon sådan tradition i alla fall, så det är just detsamma. Vi åt redan kalkon och stuffing och pumpapaj i kafeterian förra veckan, och har blivit serverade rester ända sen dess, så det är okej. Det har varit shortsväder idag; nån påstod att det ska snöa på onsdag. Kansasväder, kansasväder. Inte för att jag tror på det, men i alla fall. Apropå Kansas diskuterade vi the savannah theory idag, och jag var med tills det var meningen att man inte skulle gilla the ocean, då bestämde jag att det var fel. Jag skulle förklara om jag trodde att nån var intresserad, och om jag orkade. Däremot är jag helt övertygad om att WWF-medlemskapet ska återupptas, om man nu kan återuppta någonting som inskränker sig till en pins och en handskakning av en random typ som bara pratade finska men hade en fin jacka. Jag vet inte om det är bara jag som har en idealiserad bild av mitt eget land, men jag tror inte att det är lika hemskt som här, med pianolektioner istället för trädklättring och stjärnskådning för att det är farligt. Inte för att det är nåt fel med pianolektioner, jag saknar pianot, och en av orsakerna till att jag ser fram emot julen är att jul är synonymt med musik. Böhmiska julsånger, till exempel, vilket osökt leder tankarna till att jag idag lärde mig att John Denver inte är riktigt accepterad country. Han är lite fejk. Lite sådär som vi.

Godnatt, och god thanksgiving. Vi hörs innan december.