visumintervju och värrigare visor.

Resan söderut avklarades med livet i behåll, om ändock inte nödvändigtvis förståndet. Åtminstone förstår jag inte vitsen med att åka ettusen (1000) kilometer för att svara på frågorna 1. Du känner hon som var före dej i kön va? och 2. Hur många år har du studerat?. Nå, hämtade ut mitt pass från posten idag, kompletterat med värriga lappar och grejer. Snart åker jag. [aaah!]

Känner mej litegrann som en död fisk. Jobbet var totalt kaos idag och vi fick inte ens nån ordentlig kassa att visa upp för besväret. Kan inte minnas när jag senast skulle ha känt mej så utpumpad efter ett arbetspass. Anyway, ledigt imorgon på grund av kusins bröllop. Det låter kanske lite konstigt att säga det med tanke på att jag ska sjunga typ hela kvällen (släktkören uppträder med alldeles för många sånger inklusive ett solouppträdande av, eh, mej), men det ska bli skönt att fara på ett bröllop där man inte är inblandad alls. Omväxling förnöjer och allt det där.

Tänkte skriva nånting viktigt (det är det ju alltid) men jag ska gå och packa in en båt i en skinkpåse i stället. Hejdå.

midsommar och annat.

Imorgon är det midsommarafton. Hela veckan har originalen på butikerna frågat vad vi har för planer; som om man borde ha några. De är ju befriade från sådana förpliktelser, de är ju gamla. Vad det nu är för logik. M försöker alltid protestera mot det, det lyckas aldrig. Ändock, grillipihvit är inhandlade, så om det räknas som planer, well, yes sir, we have no bananas. Mest innebär midsommaren ändock tre lediga dagar - men det är inte så bara (folk far på semester och frågar när jag har ledigt i sommar. - På tisdag, svarar jag). Nå, det är nu sist och slutligen inget problem att arbeta då man trivs.

Annat då? I något som troligtvis endast kan tillskrivas omedvetenhet om vem jag är och vad jag har skrivit om gav min kandidathandledare mig ett betyg som föranledde min mamma att köpa två liter körsbär. Addera falafelpita på turkpizzeria och motorcykelutfärd och firandet är komplett. Jag klagar inte.

Med anledning av veckobörjanets resa till hufvudstaden samlar jag ihop papper på löpande band. Det är dyrt att skaffa visum till demokratins och frihetens förlovade land. 80 €, 100 $, 30 € för passfoton plus då utgifterna för sagda utflykt till landets utkant. Jaja. It'd better be good. Hoppeligen hittar jag också ett par gröna jeans (on a wholly unrelated note).

Sommar innebär flashbackar, också. Jag åt lunch vid ett ankare idag. Man betjänar de mest skilda människor. Om man inte vill vara här, varför då vara?

våldsdåd.

Idag sköt jag en människa för första gången i mitt liv. Offret var en femårig flicka, imorgon fyller hon sex. Jag frågade om jag skulle räkna till tre eller bara skjuta, hon ville att jag skulle räkna. Ett, två - tystnad - ursäkta, jag gjorde lite fel, vi tar på nytt.

Min hand bara skakade efteråt.

(men hennes örhängen blev fina)