villaavslutning.

I lördags firade vi traditionsenligt veneziansk på villan med lyktor och marschaller och en och annan raket. Och så en brasa också. Det kändes ända in i märgen att nu är det slut på villasäsongen för i år - om man inte märkte det annars så gav behovet av stickavantar, stickamössa, stickahalsduk och stickatröjor en vink därom. När vi åkte hem dan därpå skulle vi ta med båten också, så jag, pappa och svågern körde den till hamnen. Vi hade inte ens hunnit ut på fjärden innan motorn började hosta och stannade, men så länge man manuellt pumpade bensin till motorn spann den snällt som en nöjd kattunge. Så medan pappa körde satt jag och gav motorn hjärtmassage; avd. alla sätt är bra utom de som inte funkar.

jag ser ljuset, jonatan!

reflektioner efter en typ sista arbetsdag.

Igår var [infoga passande adverb; troligen/hoppeligen/eventuellt comes to mind] min sista arbetsdag på guldsmedsaffären någonsin. Det tyckte jag var så oerhört roligt och sorgligt att jag stannade där tills klockan elva på kvällen. Kulturens (vilken kultur?) & handelns natt till ära sålde vi också det mesta av lagret till tjugofem procents rabatt. Det hade nog inte alla fattat, för ingen ville köpa nån diamantring eller kristallvas eller silvertekanna eller nåt annat galet dyrt; men silverörhängen sålde vi många av.

Häromdagen skickade jag in en ansökan om att bli översättare/lokaliseringsexpert när jag blir stor. Jag vet visserligen inte riktigt vad lokaliseringsexpert är för något, men Irland lär ju vara fint om vårarna. Efter nån timme ringde en snubbe för en första intervju. Den gick ungefär såhär:
Han: Vet du vad lokaliseringsexpert betyder?
Jag: Eh, vänta, finns det i SAOL?
Han: Okej, du kanske inte passar för just den här tjänsten, men hur skulle du gilla att arbeta som expert på mobiltelefoner?

Om man jämför med vad jag vet om lokalisering så når mina mobiltelefonkunskaper nästan expertstatus. Jag vet ju faktiskt vad en mobiltelefon är för något. Men med tanke på att jag har haft samma ringsignal i två år eftersom jag har glömt hur man ska göra när man byter så känns det ju ändå lite tveksamt om kunderna som ringer kundservice verkligen får ut så mycket av sitt samtal med mig.

Flytta till England om sisådär en vecka? Well. Å ena sidan: cheers, mate! Å andra sidan: en vecka? Det är ju som ganska snart. Och jag vet inte vad det är, men jag känner mig lite negativt inställd till England. Det fanns en tid i mitt liv, då när min accent var decidedly British, då England framstod som en drömdestination. Men jag vet inte om jag tittat för mycket på skumma TV-program eller vad det är, men nu tänker jag ungar som endast äter choklad, gravida kvinnor som drar råfyllor och snobbar som må vara lite skamfilade i kanten, men i alla fall är finare än dig. Det är helt irrationellt, men ändock tillräckligt för att inte vara tillräckligt. Skottland, jo, visst, säckpiporna kallar; men England? Inte bara för Englands skull.

Jag har ju vitt och brett påstått att om jag inte får ett jobb jag vill ha här relativt snabbt så drar jag utomlands och gör vadsomhelst bara för att. Men jag slutade ju jobba igår, lite tid finns väl kvar innan relativt snabbt har viri å firi?

reflektioner från en typ sista arbetsdag.

Personligen tycker jag att om ens son är gammal nog att fira 20-årig bröllopsdag, så är han kanske gammal nog att ta ansvar för sina egna presentköp också. Sådär så att man som mamma kanske inte behöver avlägga ett besök i presentaffären följande dag och kolla upp vad nämnda son köpt i present till sin fru på nämnda bröllopsdag, och vad det nu riktigt är gjort av för material. För han påstod att det var glas, men det kan det väl inte vara, glas har man ju i fönster? Men det kanske bara är jag.

Also, en fråga till publiken: när ni handlar något i en affär, och expediten frågar om ni vill ha en påse, och ni säger ja, och expediten tar fram en lite större påse än ni tänkte er, ångrar ni er då och säger att påsen är alldeles för stor? Tycker ni att det spelar roll hur stor påse ni går omkring med (förtydligas bör kanske att den erbjudna påsen i fråga rör sig i storlek A4 snarare än ishockeybag)? Ifall ni svarar ja på de två första frågorna, känner ni också att behovet är trängande att minst tre gånger påpeka att det inte vore något problem annars, men då ni ska till Halpa-Halli också? Ni vet, Halpa-Halli, varuhuset som inte välkomnar påsar större än 13x18 cm.

drömjobbet.

Jag har cirka tre dagar kvar på mitt nuvarande jobb, och paniken över hur min framtid kommer att se ut, eller ens var jag ska börja leta efter den, börjar vara i det närmaste kronisk.

Tur att det finns jobb man kan söka i alla fall. Just nu funderar jag på att erbjuda mina tjänster som Mrs Gingerbread eller Ice Princess åt Jultomten (för att söka jobb som jultomte måste man tyvärr vara man). Jag visste ju att mitt hygienpass skulle komma till användning förr eller senare.

Gröna Utstyrselfunderingar Som Gick Snett

Jag hade aldrig precis tänkt på det innan, men så fort mina ögon skådade ett par neongröna hängslen på Lindex barnavdelning insåg jag att det är exakt sådana som har fattats ur mitt liv. Döm om min besvikelse när jag idag, efter att omsorgsfullt ha planerat dagens outfit utgående från dem, skulle knäppa fast dem och ena spännet sprättade all världens väg. Så klart blev jobbdagen helt dödligt tråkig, hur bra kan det bli efter den inledningen, liksom?

I andra nyheter från avdelningen "Gröna Utstyrselfunderingar Som Gick Snett" kan också nämnas att min vita spetsklänning som jag i ett inspirerat ögonblick kom på att jag skulle färga grön får fortsätta tillvaron i tillståndet vit och förhållandevis oanvänd. I motsats till sjuttiotalet (eller var det sextiotalet?), då Dylon lär ha varit en stor hit bland diverse nylonplagg med drömmar om ny färg, verkar dagens utbud* av tvättmaskinsfärgningsfärger endast bita på naturfibriga tyger. Och så påstår de att utvecklingen har kommit långt!

* Nu måste jag ju förstås googla Dylon och det visar sig att varumärket fortfarande lever i bästa välmåga. Men byt ut "dagens" till "Citymarkets, Prismas, Halpa-Hallis, bokhandelns och Tiimaris" då, mmkay?

moomins and the comet chase.

Mumintrollen har ju gått och blivit tredimensionella och visar sig på en biograf nära dig om några dagar. Det låter ju bra, i princip: mera djup, mera mörker, mera Tove Jansson (=mindre Japan), och musik gjord av Björk. Men kalla mig dum, om ni vill, eller upplys mig ännu hellre, för jag förstår inte riktigt. Den är gjord på engelska, ja? Men en massa svenska skådespelare gör de engelska rösterna, ja? Gör de också rösterna på svenska? Finns det en svensk version? - och den största frågan av alla: om Max von Sydow är berättarrösten, varför kallar han Tove Jansson Tove Jansen? I det här skedet av resonemanget börjar jag googla, och finner att originaltiteln tydligen är Muumi ja punainen pyrstötähti. Vilket i stället för att svara på mina frågor leder till nya. Till exempel: om originaltiteln är finsk, men skådespelarna anges vara Stellan & Alexander Skarsgård, Peter Stormare och till och med lite Mads Mikkelsen, betyder det att de alla nu har lärt sig finska för det här projektet? Det vore onekligen en film jag skulle betala för att se.

sånt jag har gjort.

Vet ni, det är augusti. Det är lika sjukt varje år. Men speciellt just det året som råkar pågå för tillfället. Det blir ju lite skralt med uppdateringen på sommaren, så jag hade tänkt berätta lite vad jag har gjort sen sist, fast det visade sig att jag har glömt. Så vi kör lite bildbaserad uppdatering istället. Såhär:

Det har varit Jakobs dagar. Det var loppis på torget, då jag köpte ett Kastehelmi kakfat (för jag bakar ju så mycket kakor jämt att jag knappt vet vart jag ska göra av dom); bandkvällar då vissa visste vilka som skulle spela, vissa inte (and hilarity ensued); gammaldags torg och rundvandring vid skeppet Vega. Och så Salem al Fakir på ett fullsmockat After Eight, totalt avväpnande i sin barnsliga charm.

Hela familjen plus lite extra koreansk familj har funnits i nejden och vi har umgåtts och ätit gott och badat och åkt ring och so on and so forth.

Och så har jag läst rätt mycket, och jobbat ännu mer, och mitt i allt är det slut på sommaren och Syster Liten drar utomlands om några dagar och jag borde hitta ett jobb eller nån slags framtid i alla fall, så allt är helt konstigt och ovanligt, men i morse vaknade jag av att någon borrade utanför mitt fönster, så allt är nog som vanligt i alla fall.