välkommen, 2013.

Jag har tillbringat de senaste fyra dagarna sängliggandes med livsutsugande huvudvärk, muskelvärk och illamående. En trevlig liten cocktail bestående av Burana 800 + Panadol har hjälpt endast marginellt. 

Nu börjar jag så småningom vara tillbaka bland de levande igen, men är sjukskriven ännu idag. Jag tänker inte avge några löften inför det nya året, men bara 2013 blir bättre än 2012 slutar, så är jag mycket nöjd.

lucka tjugofyra.

lucka tjugotre.

(textens mercy syftar förstås här på den goda läsarens överseende med bloggarens konstnärliga frihet visavi homofoner såhär dan före dopparedan)

lucka tjugotvå: gästbloggare.

Dagens julkort är ritat av min lillasyster när hon var sisådär åtta-nio år gammal. Hon hade fått Carolas julskiva i julklapp, och lyssnade på den om och om igen, till hela familjens stora förtjusning (mamma tyckte särskilt om rapversionen av The Little Drummer Boy*). En av sångerna börjar "Mitt hjerte alltid vanker i Jesu føderom", men L trodde att texten gick "Mitt hjerte alltid vanker o Jesus över mig" och illustrerade det såhär.

* alltså inte.

lucka tjugoett.

lucka tjugo.

lucka nitton.

P.S. Eftersom den inte är en julsång är Trygga räkan diskvalificerad från den här adventskalendern, men jag tyckte ändå den förtjänade ett hedersomnämnande. Så en referens till den fick komma med här på ett litet hörn. Som den omtänksamma människa jag är tänker jag förstås både på den finlandssvenska och rikssvenska publiken. You're welcome. D.S.

lucka aderton.

lucka sjutton.

lucka sexton.

lucka femton.

lucka fjorton.

apropå hägringar.

Min mamma och jag hade en diskussion om vad frasen i dagens lucka egentligen betyder. Jag skulle gärna höra fler åsikter: hur har du föreställt dig "ljusklara hägring"? Hur kan det betyda något annat än det jag illustrerade? 

(Min goda vän SAOL förklarar såhär: hägring s. -en -ar synvilla; illusion)

lucka tretton.

lucka tolv.

AKA Glad The Hobbit-premiärdag!

lucka elva.

lucka tio

spridda tankar.

För en stund sen kom jag hem från vår tredje konsert den här helgen. Nu sitter jag och pimplar varm ingefärsdricka i tystnad och sorterar intryck. 

Det är så obeskrivligt skönt att sjunga när ljudet liksom aldrig tar slut (Munsala kyrka, I'm talking to you). Det är så roligt när det går så lätt. Sen att vi då inte helt* lyckades fylla en kyrka som tar 1200 pers är en annan sak. 

Men det är svårt att ladda om för en till konsert strax efter den första. Inte bara för röstens skull, det är också en sådan mental urladdning. Igår gästade vi Ichtys på deras konserter i Vasa, och efter att vi kört första gemensamma numret spelade Peter Nordwall två instrumentala låtar. På den senare konserten kunde jag ha lagt mig ner på scenen och slumrat sött till hans saxofon, både för att det var så njutbart och för att jag var så slut i huvudet.

 Ju mer jag tänker på saken, desto mer lockande låter det där soveriet.

* eventuellt en tiondel.

lucka nio.

lucka åtta.

lucka sju.

lucka sex.

lucka fem.

lucka fyra.

lucka tre.

lucka två.

lucka ett.

P.S. Jag visade det här åt mina föräldrar, som först fick fundera i typ tjugo minuter innan de fattade skämtet, och sen inte tyckte det var speciellt kul. Själv tycker jag att det är det bästa bidraget i hela adventskalendern, så ni kan ju själv avgöra hur peppade ni är inför återstoden. D.S.

adventskalender 2012, prolog.

Bloggjulkalendern är tillbaka igen! Denna gång i form av julkort inspirerade av julsånger. Just nu har jag bara ungefär en vecka av idéer, så jag kan inte lova att jag faktiskt lyckas köra alla tjugofyra luckor, men jag ska försöka. Mittiallt blir jag inspirerad att börja blogga mer aktivt igen om jag tvingar ur mig ett inlägg om dagen i en månad. Kanske?