meanwhile, in america...

Inte för att nu gå ekokritisk bärsärkagång här, men att man ska göra ett Walden Woods tv-spel måste nog ändå vara det mest bakvända sen drive-in liquor stores. Tanken är väl god - kanske? - men Henry David Thoreau lär nog vända sig i sin grav och försöka kravla ut för att utkräva sin hämnd på den som hittat på idén. För att uppleva naturens skönhet och storhet virtuellt framför en dataskärm känns ju inte helt hundraprocentigt som något som herr Tillbaka-till-naturen skulle förespråkat.

så att. sånt.

Fördelen med att det inte finns så många finlandssvenska förlag mera är ju att man måste läsa så få refuseringsbrev.

om bristen på löss och andra förskräckligheter.

Jag såg Kristina från Duvemåla för första gången för ungefär tio år sedan, och den har aldrig lämnat mig. Speciellt musiken har hängt med genom åren, till den grad att när jag nu såg musikalen igen på Svenska Teatern, så upptäckte jag att jag såg den mycket på samma sätt som jag ser filmer baserade på böcker jag älskat sönder, som en version av något som redan finns i ryggraden.

Det ledde till att min omedelbara reaktion efter att vi pinsamt nog smet ut under den högst känsloladdade slutscenen för att hinna med tåget hem var denna: varför så lite löss?! Var var Fina-Kajsas solo?! Jag förstår att man behöver ändra om t.ex. Tänk att män som han kan finnas, som bygger på språklig förvirring, för att bättra passa finlandssvenskan (även om finlandssvenskarna i ärlighetens namn var hemskt få). Men hur ska folk veta att löss också kan ätas på smörgås, och att de kom till för att Gud kastade smågrus på en tiggare? 

Men bortsett från det var det magiskt.

symmetri vs. estetik.

Ibland står man inför sånadär avgörande tillfällen här i livet, då man tvingas göra val som får en att på djupet tänka igenom sina värderingar, vad man tror på och vad man prioriterar. Vad är egentligen viktigast för mig? Vilka värden baserar jag mina val på? Dessa stunder kan få en att se på sig själv på ett helt annat sätt, och kan lära en nya saker om sig själv; kan få ens tillvaros grundvalar att vackla.

Ganska ful.

Ganska fina.

Ett sådant tillfälle inföll till exempel häromveckan när jag skulle beställa dedär två första Hungerspelsböckerna. Jag hade den tredje från förr, den förhandsbeställde jag innan den kom ut och köpte följaktligen den enda versionen som då fanns. Och inte för att döma boken efter pärmen, men den är rent ut sagt ganska ful. 

Men nu när jag skulle beställa de två andra tvingades jag rannsaka mina prioriteringar. Nu har de ju getts ut i flera olika versioner, så vilken skulle jag välja? Jag är ett stort fan av symmetri och konsekvens, vilket skulle tala för att jag skulle fortsätta med samma serie som den jag redan hade. Men jag är också estet, vilket skulle tala för en version med finare omslag.

Några livsomvälvande sekunder senare hade jag valt estetik framom symmetri, och även framom ekonomi (de var tjugo cent dyrare). Så ytlig är jag.

 

Som kuriosa kan nämnas att jag stod inför samma val när jag skulle köpa sista Harry Potterboken. Då valde jag symmetri ("barnomslaget") framom estetik ("vuxenomslaget"). Men i det fallet handlade det också om kvantitetens grupptryck. Då var det ju 6 mot 1, nu var det ju 1 mot 2. 

den ena heter kalle, den andra eugen.

Hej, jag lever. Gör ni?

Med anledning av en systers och svägerskas födelsedagar packade vi i helgen in diverse familjemedlemmar, madrasser och krokodiler i ett par bilar och drog iväg till Åbo. I bilen ägnade vi oss till exempel åt att leka kurragömma och öva på avstavning av ordet solglasögon. I staden tillbringade vi tiden mest med att äta; raclette och indiskt och hotellfrukost och tårta och en och annan karamell. Och så hengaillade vi på det där stället med grisankan, simmade och åkte vattenrutschbana och hittade på egen vattengymnastik och åkte ferrari och gick omkring och kände oss oanständiga. Och så gick vi nu på stan och jag köpte en alldeles splendissimatisk klänning till vårens festligheter* och också en tuschpenna eller två. Och så träffade jag ett par gamla vänner och så spelade vi wordfeud och så for vi hem.

Mat.

* well, festlighet, i alla fall. om nån vill bjuda mig på andra festligheter är jag färdigt ekiperad och redo att ställa upp.