av årets jakobs dagar lära vi följande:

Att döma av bibliotekets bokbytardagar finns det många som tröttnat på Hjalmar Bergmans Clownen Jac.

svaret på frågorna.

disclaimer: det här inlägget handlar om nyaste harry potter-filmen. in light of recent events vill jag påpeka att inlägget kan innehålla spoilers. det kan även vara tråkigt och/eller oförståeligt för en som vet noll om harry potter. disclaimer slut.

Jag frågade: "Hur har de lyckats med att få till en enhetlig film av en bok som är så splittrad - så mycket mörker, och så mycket trams (läs Won-Won)?"
Jag svarar: Eh, dåligt. Det är rätt mycket mörker men mycket mera trams. Det var som sagt mycket trams i boken också, men ännu värre i filmen, tyckte jag; den var ju nästan en romantisk komedi. Kanske säger det mer om mig än om filmen att jag kommer med den kritiken, men jag tycker att man åtminstone har lyckats schabbla bort girl powern i relationerna (hej, jag är feminist). Det är en sak att Ron & Hermione blir ett par så småningom, en helt annan sak att Hermione ska gå och tråna och gråta en hel film. Och det är sannerligen skillnad på bokens kick-ass-Ginny och filmens tråk-Ginny. Bok-Ginny utvecklas för varje bok, film-Ginny är fortfarande samma lilla flicka som inte vågar säga ett ord när Harry är med.

Jag frågade: "Hur har de lyckats behålla spänningen i en film där så mycket berättas i samtal?"
Jag svarar: Nåja, rätt bra, tycker jag ändå. En hel del av samtalen har lämnats bort - vilket får mig att undra över hur de ska göra i sista filme(r)n(a). Ska Harry ge sig ut på jakt efter horrocruxer helt på random? Inte för att han har speciellt mycket att gå på i boken heller, förstås, men kopplingen till Hogwarts-grundarna nämndes inte med ett ord, inte heller vilka de andra horrocruxerna kunde tänkas vara, o.s.v.

Jag frågade hur de har "lyckats med att göra en film som fungerar som en fristående film, då boken mer än någon av de tidigare är en del i serien snarare än en egen helhet", och har lite svårt att svara eftersom jag vet för mycket om helheten. Men jag skulle nog avråda från att se filmen om man inte har sett (/läst) de tidigare, för det är en filmatisering, inte en film, om ni förstår vad jag menar.

Överlag har jag rätt mycket invändningar. Vissa ändringar, till exempel att Harry går omkring och tittar på när mordet begås istället för att vara trollbunden och inte kunna göra något. Jag är inte helt blåst, jag fattar att man behöver göra ändringar när man gör bok till film, men vad just uppnår man med den ändringen (extrascenen har jag däremot inget emot)? Eller just hela Ginny-historien? Eller the vanishing cabinet, var det bara jag eller reparerade det sig själv helt plötsligt? Jag fattar ingenting. Eli, jag har alldeles för mycket att invända för att vara nöjd, men ännu mer att invända mot recensionerna jag läst. Så allt är väl som det ska.

inför halvblodsprinsen.

Nej, det blev ingen pressvisning av sjätte Harry Potter-filmen för min del. Tidigare i sommar fick jag ett erbjudande om att prata om den i radio, och efter ett visst velande bestämde jag mig för att åka ner till Helsingfors. Fast nu - efter att radiopersonen inte hört av sig destomera, och jag sökt fram kontaktinformation på eniro och kontaktat henne för mer information - visade det sig att jag sen heller inte behövdes. Jag är mer frustrerad över att bli behandlad som skit än något annat. Men det är väl bra. Nu ska jag se den som den ska ses - på midnattsvisning tillsammans med de bästa människorna. Och dessutom behöver jag inte prata i radio. Skål! som min kollega skulle ha sagt.

Inför premiären undrar jag: Hur har de lyckats med att få till en enhetlig film av en bok som är så splittrad - så mycket mörker, och så mycket trams (läs Won-Won)? Hur har de lyckats behålla spänningen i en film där så mycket berättas i samtal? Samt, hur har de lyckats med att göra en film som fungerar som en fristående film, då boken mer än någon av de tidigare är en del i serien snarare än en egen helhet?

två vanliga dagar på jobbet.

Tisdag.
Jag i telefon: Guldsmedsaffären, Emma i telefon.
Tant på telefon: Hej, jag var in där angående några skedar igår.
Jag: Jaha...
Tant: Jo, jag var lite osäker på vad jag skulle ha, men nu vet jag.
Jag: Vad bra.
Tant: Det finns nog där uppskrivet i häftet*, på Svensson, en månadssked och en annan.
(jag tittar i häftet, hittar ingen Svensson)
Tant: Jamen det fanns nog där igår, där högst upp på en sida. Svensson.
Jag: Nå jag hittar inte nu, men om du visste vad du skulle ha så kan vi ju söka rätt på det sen.
Tant: Jo, jag har kollat nu att det var stämplat 830 på skeden.
Jag: Jaha, det betyder att den är silver. Fanns det nån annan stämpel?
Tant: Det stod E9 också.
Jag: Det är tillverkningsåret, fanns där kanske stämplat en bild av ett lejon?
Tant: Nej, nu pratar vi nog om nånting helt annat.
Jag: Jaha...
Tant: Är inte hon som jag pratade med igår där, hon där mörkhåriga?
Jag: Nej, hon är ledig idag men hon kommer i morgon.
Tant: Nåmen då ringer jag på nytt imorgon.
Jag: Hejdå.

Onsdag.
Jag i telefon: Guldsmedsaffären, Emma i telefon.
Tant på telefon: Hej, jag ringde igår angående några skedar. Var det dej jag pratade med?
Jag: Ja, men Brittany är här, det var säkert henne du hade pratat med tidigare, ett ögonblick.
(ger luren till Brittany, hon pratar en stund, förstår inte vad tanten pratar om)
Brittany: Är du säker på att du har ringt till rätt affär?
Tant: Ja, Bengtssons.
Brittany: Det här är Guldsmedsaffären.
Tant: Aijaa.
Jag: Hejdå.

* Vi har ett häfte där vi skriver upp hur vi graverar skedar folk samlar på. Reds. anm.
(alla namn är fingerade)(utom mitt)

en vanlig dag på jobbet.

Gubbe: Hej, kan du byta batteri i min klocka? Eller krävs det en karl?
Jag: Nå månne jag nu int ska lyckas.
Gubbe: Nå lägg det batteri som du har som håller längst då!
(jag går och fixar och trixar)
Gubbe: Hur mycket effekt var det kvar i det gamla batteriet?
Jag: Jag har inte hunnit öppna klockan ännu, den sitter lite hårt åt.
Gubbe: Ja, du är ju ganska svag.
Jag: Tack.
Jag: Men vi kan inte mäta batteriets effekt, bara om det är bra eller dåligt.
Gubbe: Men hur ska du då kunna mäta att det är full effekt i det nya batteriet? Det ska hålla tre år, med garanti!
Jag: Nå, det kan jag inte. Ungefär två år brukar batterierna hålla.
Gubbe: I Sverige håller dom tre år!
Jag: Kanske de har bättre batterier i Sverige då.
Gubbe: Nä, det är nog samma de säljer i hela världen.
Jag: Hejdå.