tisdag 22 juni 2010

en kommentar angående mänsklighetens kollektiva blindhet.

Varje dag kommer det in minst en person antingen till optiker- eller guldsmedsaffären och konstaterar att det inte sen var dit den skulle. Ibland kommer folk in till oss och undrar om vi kan reparera deras glasögon som har gått sönder. Ibland kommer folk in till optiska och vill köpa silverhalsband. Ibland kommer folk in till optiska, tittar sig runt, och säger förundrat: "Men int säljer ni ju tidningar här!".

Egentligen förstår jag inte hur något av det går till, men jag kan sträcka mig så långt som att någorlunda tänka mig att man tar fel på guldis och optiska, eftersom vi hör till samma företag och delar utrymmen (om ock inte ytterdörr). Men tidningskiosken bredvid? Nä. Jag förstår inte. Ser man inte sig för innan man går in någonstans? Ibland funderar jag om de ofta går till grannen också när de egentligen har tänkt gå hem.

Det säger säkert en hel del om att vi människor är självcentrerade och lever i små bubblor som vi aldrig riktigt når ut ur, eller att vi alla är fullständigt vilse och inte vet vart vi är på väg eller nånting sånt, men jag nöjer mig med att konstatera att det är helknäppt.

Inga kommentarer: