Efter middag, en omgang Sorry, diverse luktsprej, en runda till bowlinghallen bara for att hora att det var fullbokat tva timmar framat samt visst kortspelsattackerande, gick jag, Jordan & John till skogs, foljda av Erin & Greg en stund senare. Klockan ar atta pa kvallen och jag har pa mig shorts och armlos topp. Det ar ridiculous att ga omkring kladd sa har den har tiden pa dygnet, den har tiden pa aret, sager jag. Varfor?
Balansera pa stenmuren. Ett grasfalt ligger oppet mot horisonten, dimman ligger som ett trolskt tacke over landskapet. Jag vill bara springa rakt ut och gora piruetter.
"Look at Emma, I've never seen her smile like that, quick, get a picture".
Regnet borjar falla, forst stillsamt, sen hardare och vi springer sa fort vi kan mot tunneln under vagen och jag kan inte sluta skratta. Till skogen ska vi, det finns till och med en sjo, en riktig. Morkret, regnet, leran, spindelnaten ar ingenting. Backarna ar leriga, men fanga ogonblicket, rann ner, om du ramlar finns det nagon som tar emot.
Pa vag tillbaka pastar jag att John inte kan kasta slagga med mej. Han ar av annan asikt.
Jag kan flyga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar