gatuvåldet ökar även här.

Jag kom just in från en promenad. När jag började närma mig hemmet igen hörde jag nån som kom springande bakom mig, och jag tänkte för mig själv att tänk vad fint det är att bo här ändå. Här kan jag, som kvinna, promenera ensam kvällstid, och inte vara det minsta rädd. Jag kan höra nån komma flämtande bakom mig och inte för en sekund behöva oroa mig för att bli våldtagen, eller styckmördad.

Dock skulle jag inom några minuter komma att inse att jag tydligen borde ha oroat mig för att bli hundbiten. Jepp, några metrar senare kom två små hundar kutande mot mig, vilt skällande. Deras ägare (antar jag) stod typ femtio meter längre bort med sin tredje hund och ropade lite halvhjärtat att hundarna skulle komma tillbaka. Men de brydde sig inte så värst. Jag gick vidare och tänkte att okej, de är typ lika stora som en katt, vad kan de göra mig? Svar: bita. Medan hundägaren fortsatte gå åt andra hållet tog den ena hunden ett ordentligt tag om mitt ben och bet till. Den hade tydligen uppnått sitt mål, för då var den nöjd och sprang tillbaka till ägaren. Jag gick vidare hem, kom in och konstaterade att benet var uppsvällt och blått. Kul. Borde man ta en rabiesspruta eller nåt?

Denhär episoden var ju inte riktigt lika hardcore som då när min goda vän I skulle cykla från Tammerfors till Jakobstad, blev biten av en hund så våldsamt att hon måste åka via sjukhuset för att sys, och sen cyklade vidare. Men ändå. WTF?!