Mina damer och herrar, jag ber om att få upplysa er om en viktig fråga som tyvärr är alldeles undanskymd bland alla irakkrig och kärnkraftverk och översvämningar: nämligen språkrasismen.
Nu kanske du tror att jag pratar om att människor diskrimineras och mobbas för sina språkkunskaper eller brist på dito, men det gör jag inte. Jag pratar inte heller om åtgärder för att hindra finlandssvenskans potentiella dekadens och död, eller pakkoruotsia.
Nej, jag pratar om stackars små ord och uttryck som inte hör hemma nånstans, som inte är accepterade nånstans och som räknas som mindervärdiga bara på grund av det.
Idag har jag lärt mig att 'stående bord' är en finlandism i svenskan, och därmed inte fullt godkänd i officiellt språk; men att det inte heller är accepterat att säga motsvarigheten 'seisova pöytä' på finska. Åtminstone sa min lärare det, just innan hon brast ut i ett hånskratt över det faktum att det ju inte finns bord som ligger. Så varifrån kommer det? Jag vet inte. Jag tycker det är lite konstigt.
2 kommentarer:
men doh emma... det e ju smörgåsbord ... ett av de enda helsvenska orden som också används i engelskan (även om det kanske inte låter så svenskt)
fast varifrån stående bord kommer vet ja inte ... kanske för att maten "står framme" där å väntar på uppätare?
/jen
jamen... e de int lite konstigt att det int egentligen hör hemma i nåndera språken? ja menar, skolning och kiva och farmare i all ära, det är ju ändå översättningar rakt av bara, varifrån har man hittat på att översätta ett uttryck som 'inte finns'?
(gående bord lär man f.ö. även säga i rsv)
Skicka en kommentar