Nu är jag hemma igen. Resan var trevlig på alla sätt och vis. Jag träffade familj och släkt, föråt mig på söta bakverk, köpte en tyllkjol och en stickad hatt med sidenrosett samt åt hotellfrukostar. Dock sjöng jag ingen karaoke. Mitt huvudmål med att åka till Sverige var att gå i bokhandlar (Böcker! På Svenska!), och det resulterade i lite tyngre kappsäck på hemresan. Jag har hittills läst 3/7 och kan rekommendera alla tre:
Astrid Lindgren: Mio min Mio. Förutom att jag köpte boken fick jag också på tågresan ner lära mig vad den heter på italienska, för det är ju något man kan fundera över, faktiskt (den heter inte Mio Mio Mio, till exempel... utan Mio Piccolo Mio).
Tove Jansson: Hur gick det sen? När jag var liten badade den här boken i ett såntdär ljust och mystiskt skimmer, som får saker att framstå så spännande och begärliga bara för att man inte har dem själv, och för att det finns hål på boksidorna. Så nu har jag en sån.
Inger Edelfeldt: Finns det liv på Mars? Jo, jag läser inte bara barnböcker, även om jag måste medge att det faktum att dottern i boken kallas Mårran var en stort bidragande faktor till inköpet. Huvudpersonen är vegetarian och arbetar i charkdisken. Jag skrattade högt och kände igen mig om vartannat och Edelfeldt har en sån fin språkbehandling så det är inte riktigt klokt.
Igår drack jag glögg och sjöng julsånger, samt träffade en god gammal vän för att diskutera fria själar och skratta mycket. Och så började jag sticka en nyckelpigemössa.
Idag har jag inhöstat runt sextio studiepoäng, bara sådär, och rållat med den heliga treenigheten (jag är -s). Kunde det vara bättre?
Astrid Lindgren: Mio min Mio. Förutom att jag köpte boken fick jag också på tågresan ner lära mig vad den heter på italienska, för det är ju något man kan fundera över, faktiskt (den heter inte Mio Mio Mio, till exempel... utan Mio Piccolo Mio).
Tove Jansson: Hur gick det sen? När jag var liten badade den här boken i ett såntdär ljust och mystiskt skimmer, som får saker att framstå så spännande och begärliga bara för att man inte har dem själv, och för att det finns hål på boksidorna. Så nu har jag en sån.
Inger Edelfeldt: Finns det liv på Mars? Jo, jag läser inte bara barnböcker, även om jag måste medge att det faktum att dottern i boken kallas Mårran var en stort bidragande faktor till inköpet. Huvudpersonen är vegetarian och arbetar i charkdisken. Jag skrattade högt och kände igen mig om vartannat och Edelfeldt har en sån fin språkbehandling så det är inte riktigt klokt.
Igår drack jag glögg och sjöng julsånger, samt träffade en god gammal vän för att diskutera fria själar och skratta mycket. Och så började jag sticka en nyckelpigemössa.
Idag har jag inhöstat runt sextio studiepoäng, bara sådär, och rållat med den heliga treenigheten (jag är -s). Kunde det vara bättre?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar