Det finns absolut inga som helst gränser för min moral. I morse ringde jag upp jobbet och frågade om det var meningen att jag sku jobba imorgon. Det var det inte... men när du säger det så har vi nog för lite personal, vill du komma? Fiffigt, Elin. Nåja, money-money-money och allt det där, det är ju positivt egentligen (trots att en arbetsdag inbringar typ 30 euro... före skatt).
Övrigt? Syster Liten har spenderat sin praovecka i min stad och min soffa. Det har inneburit en vecka av mycket skratt, mycket glass, mycket shoppande samt inlärning av koreografin till Monicas och Ross' the routine (oh yeah). Jag har också tampats med en slutlig översättning i kursen "languages for special purposes"; är varken nöjd eller glad med resultatet, men kan inte låta bli att känna mig närmast euforisk över att jag inte kan göra något mera åt saken. Om ett par timmar bär det så av norrut för ett 6 dagar långt självständighetsfirande (ack ja, hur jag gläder mig över självständigheten). Det kommer troligen att innehålla idolfinalen (heja markus - han pratar finska! :P), pepparkaksbak (väl?), spel (vi spelade alias på finska idag, mitt förklarande bestod närmast av typen "tämä sana alkaa samalla tavalla kuin ruotsinkielisen 'joulu'", men jag blev spelsugen all the same), musik, familj och andning. Efter det återvänder jag för ett teaterbesök, två finskasessioner, glöggkväll hos dearest samt två-tre essäer som gärna skulle få bli klara innan jag åker hem på riktigt jullov på lucia. Såja, det är min plan för den närmaste framtiden.
Den allra närmaste framtiden ska jag dock spendera med lite packning, ihopbäddning av soffan samt plättstekning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar