November inleds med snö på marken. Lite, lite, men ändå. Det borde inte vara tillåtet. Jag tycker om årstider, men jag tycker inte om när årstider tar mer plats än de borde. När jag gick i lågstadiet lärde jag mig att året delas in i fyra lika stora delar. Ifall vintern börjar i november så betyder det att våren borde börja i februari, och det hyser jag inga större förhoppningar om. Bakläxa.
Det visade sig att det inte var en så dum idé att göra ett nattklubbsbesök obligatoriskt. Jag må vara pretentiös och felprioritera saker och ting, men det faktum att någon har skrivit en doktorsavhandling om paluusokki är rätt trösterikt. Så även skratt. En poäng till yliopisto.
Häromdagen måste jag sitta och avgöra huruvida den finska översättningen av en engelsk bruksanvisning var flytande. Hur är det riktigt, har månne hiustenkuivain och hiustenkuivaaja olika betydelse? Eh, jag vet inte, det betyder hårtork, va? Det enda jag kan säga om vaihtovirtaverkko är att det är ett väldigt allittererande ord, och det hjälpte ju sådär. Sånt råkar man ut för bara för att man bemödar sig med att gå på föreläsning trots att klockan är fyra och föreläsaren bara läser rakt av från powerpointen som finns på nätet. Tack. Jag tar tillbaka yliopistos poäng.
Igår var det halloween. Säga vad man vill om halloween, men jag tycker ändå att det är ett smart drag att hitta på en festlighet mitt i höstmörkret. Vad har vi? Bara en jättelång höst. Vi har dessutom en mörkare och kallare höst. Ändå måste vi vänta tills lillajul innan festligheterna brakar igång, och då kommer det några i veckan fram till jul, ungefär. Man måste ju ha lite balans. Jag tycker att vi borde hitta på nån höstfestlighet. I brist på annan höstfestlighet firade jag halloween enligt följande: jag hittade en burk möglig guacamole som både luktade och såg väldigt halloweenig ut, jag hade kylslaget regn och mörker och rusk och kvinnligastuderandeattackerande utomhus, och så drack jag glögg (rööd som bloood) och såg på Batman. Bilden är från ifjol, förstås.
Nu ska jag sluta prokrastinera och börja vara duktig i stället. Jag tror att det betyder att jag ska läsa Ronia, the Robber's Daughter.
Det visade sig att det inte var en så dum idé att göra ett nattklubbsbesök obligatoriskt. Jag må vara pretentiös och felprioritera saker och ting, men det faktum att någon har skrivit en doktorsavhandling om paluusokki är rätt trösterikt. Så även skratt. En poäng till yliopisto.
Häromdagen måste jag sitta och avgöra huruvida den finska översättningen av en engelsk bruksanvisning var flytande. Hur är det riktigt, har månne hiustenkuivain och hiustenkuivaaja olika betydelse? Eh, jag vet inte, det betyder hårtork, va? Det enda jag kan säga om vaihtovirtaverkko är att det är ett väldigt allittererande ord, och det hjälpte ju sådär. Sånt råkar man ut för bara för att man bemödar sig med att gå på föreläsning trots att klockan är fyra och föreläsaren bara läser rakt av från powerpointen som finns på nätet. Tack. Jag tar tillbaka yliopistos poäng.
Igår var det halloween. Säga vad man vill om halloween, men jag tycker ändå att det är ett smart drag att hitta på en festlighet mitt i höstmörkret. Vad har vi? Bara en jättelång höst. Vi har dessutom en mörkare och kallare höst. Ändå måste vi vänta tills lillajul innan festligheterna brakar igång, och då kommer det några i veckan fram till jul, ungefär. Man måste ju ha lite balans. Jag tycker att vi borde hitta på nån höstfestlighet. I brist på annan höstfestlighet firade jag halloween enligt följande: jag hittade en burk möglig guacamole som både luktade och såg väldigt halloweenig ut, jag hade kylslaget regn och mörker och rusk och kvinnligastuderandeattackerande utomhus, och så drack jag glögg (rööd som bloood) och såg på Batman. Bilden är från ifjol, förstås.
Nu ska jag sluta prokrastinera och börja vara duktig i stället. Jag tror att det betyder att jag ska läsa Ronia, the Robber's Daughter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar