Jag hade tänkt sluta klaga på det här renovereriet, allt gubbspring. Jag hade tänkt säga halleluja, de är färdiga i min lägenhet från och med idag. Jag hade tänkt skatta mig lycklig över att få sova länge en morgon, inte behöva stiga upp och klä på mig innan klockan sju, inte behöva gå hemifrån utan att låsa dörren, inte behöva lyssna på borrar och inhalera målfärg, inte omringas av random gubbar i mitt eget hem.
Men så vaknade jag ju ändå runt sju av de där borrarna. Och så ringde det ändå på dörren klockan åtta i morse. Och det var visserligen en städerska som skulle komma och reda upp, och det är väl lyxigt i och för sig, men i det här skedet är det bara ännu en främmande person i min lägenhet. Och just kom det en gubbe och gav mig nån information och är jag vuokralainen så kan jag ju berätta åt min hyresvärd att de ska granska min lägenhet imorgon. På typ hankmofinska dessutom. Och jag hade mest lust att först slå till honom och sen säga att jag inte tänker kontakta min hyresvärd för det är de som är orsaken till allt detta hemfridsbrytande och att jag har lust att slå till dem också. Och de bara borrar och borrar, och nu dammsuger tanten med en dammsugare som låter ungefär lika mycket som den på jobbet, som inte suger alls utan använder all energi till att suga.
Så nu kan jag lika gärna passa på att klaga på småsaker. Som till exempel att gubbarna tänder alla lampor och aldrig släcker dem igen. Som till exempel att jag fick elräkningen i går och funderade över hur mycket av den där elen jag nu sen sist och slutligen själv har använt. Som till exempel att dörren till min lägenhet har varit öppen varje dag de senaste två veckorna och vem som helst skulle ha kunnat traska in och ta vad som helst om de hade velat.
Den senaste tiden har jag väntat på idag. Nu väntar jag på påsk. Carpe diem my ass.
EDIT: Tre timmar senare har ytterligare två gubbar varit här. Jag tror dom gillar mig.
stay tuned för "renoveringen - the what's in it for me edition"
Men så vaknade jag ju ändå runt sju av de där borrarna. Och så ringde det ändå på dörren klockan åtta i morse. Och det var visserligen en städerska som skulle komma och reda upp, och det är väl lyxigt i och för sig, men i det här skedet är det bara ännu en främmande person i min lägenhet. Och just kom det en gubbe och gav mig nån information och är jag vuokralainen så kan jag ju berätta åt min hyresvärd att de ska granska min lägenhet imorgon. På typ hankmofinska dessutom. Och jag hade mest lust att först slå till honom och sen säga att jag inte tänker kontakta min hyresvärd för det är de som är orsaken till allt detta hemfridsbrytande och att jag har lust att slå till dem också. Och de bara borrar och borrar, och nu dammsuger tanten med en dammsugare som låter ungefär lika mycket som den på jobbet, som inte suger alls utan använder all energi till att suga.
Så nu kan jag lika gärna passa på att klaga på småsaker. Som till exempel att gubbarna tänder alla lampor och aldrig släcker dem igen. Som till exempel att jag fick elräkningen i går och funderade över hur mycket av den där elen jag nu sen sist och slutligen själv har använt. Som till exempel att dörren till min lägenhet har varit öppen varje dag de senaste två veckorna och vem som helst skulle ha kunnat traska in och ta vad som helst om de hade velat.
Den senaste tiden har jag väntat på idag. Nu väntar jag på påsk. Carpe diem my ass.
EDIT: Tre timmar senare har ytterligare två gubbar varit här. Jag tror dom gillar mig.
stay tuned för "renoveringen - the what's in it for me edition"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar