inte bra, men helt okej.

Det går lite trögt med skrivandet idag. Alla delar är i princip där nu, de flesta referenserna är kontrollerade, de flesta punkterna på plats. Förutom abstraktet som fortfarande är halvfärdigt, och innehålls-förteckningen som är något av ett kaos, så är det Word-dokument som fortfarande går under namnet en början helt inlämningsbart. Det är inte färdigt på något sätt, men allt som händer med det från och med nu tills måndag är underordnat mina egna snarare än några yttre krav. Så det känns okej med en lite trögare dag, då jag lunchar med alla i landet varande damer i familjen samt min uppochhoppakomiker till systerson, går hem via Gina Tricot utifall att de skulle ha nån kjol som skriker Italien, läser Douglas Couplands jPod och skrattar högt i min ensamhet, städar lite halvhjärtat och känner kinderna återuppleva gårdagens två timmars cykeltur i solen. Och sen sjunger hela kvällen, både julsånger och karaoke. Helt okej.

P.S. Om du nån gång undrat hur jag ser ut när jag sjunger karaoke och läser texten i rutan men inte sen heller minns hur melodin går, voilá: här är en bild till dig. D.S.