jag läser och läser men kommer aldrig till slutet.

Det fanns en tid i mitt liv då jag inte kunde börja läsa en ny bok innan jag hade läst ut den gamla. Den tiden är slut. Mer eller mindre påbörjade just nu är:

• Douglas Coupland: Microslavar (det ligger ju i historiens natur, men jisses vad gammal den känns, redan. Datanördar som mejlar och frågar nån engelsman vad bollocks egentligen betyder istället för att googla, liksom, hallå nittiotal!)
  
• Anuradha Roy: En karta över omöjlig längtan (jag har flera gånger tittat en gång extra på den boken på biblioteket eftersom jag alltid inbillar mig att den är skriven av Arundhati Roy, som skrev den vackraste inträdeslitteraturen jag nånsin läst, The God of Small Things, så jag tänkte läsa den bara för att komma undan dendär dubbelkollen)
  
• Nick Hornby: 31 låtar (den har jag läst förr, iofs, men jag köpte den på loppis en gång och den har nu legat där på byrån bredvid sängen sen dess ungefär. Det är så lagom långa doser att läsa om man borde gå och sova men ändå vill läsa)
  
• Ulrika Kärnborg: Myrrha (den är bra skriven, men det tar emot att läsa vidare, för att det är så obehagligt)
  
• Inger Edelfeldt: Rit (igen en såndär snuttbok)
  
• Emily Brontë: Wuthering Heights (i egenskap av engelskastuderande och fd littvetare känner jag att jag borde läsa igenom dendär Works of the Brontë Sisters, men herr T har totalt förstört Jane Eyre för mig, och jag har lite svårt att komma igång igen)
  
• Bryan Peterson: Kreativ fotografering: Exponering (jo jag kör ju mest på auto och känsla, men jag tänkte att det kanske inte skulle vara helt dumt att veta lite vad man sysslar med också)

Fast jag har visst läst ut några böcker också. Couplands jPod, till exempel, som jag nämnde häromsistens. Den är helt hysteriskt rolig (och jag skulle litegrann vilja ha TV-serien på DVD). Och Åke Holmbergs Ture Sventon och Isabella. Han är allt bra klurig, den där Ture Sventon. Fast han åt inga temlor. Och så läste jag Carol Goodmans De döda språkens sjö. Den är som Den hemliga historien light. Och även om jag inte har något större intresse av att syssla med mord eller incest eller sånt där så blir jag i alla fall intresserad av att lära mig latin. Förresten tycker jag också att ni ska läsa Mary Ann Shaffers Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap om ni inte har gjort det men är sugna på lite efterkrigstida engelsk feelgood. Så att sånt.