Det är bara en vecka till första semifinalen i Eurovision Song Contest. Jee!
Jag började värma upp häromdagen med att lyssna på 2000-skivan medan jag diskade. Och det slog mig att om 1995 är det första ESC jag minns, så är 2000 av någon anledning nog det mest riktgivande året i min schlagerhistoria. Jag vet faktiskt inte riktigt varför. Men det var ju året då Makedonien skickade 100% [schtåpåschtåm] Te Ljubam. Och Estland och Island deltog med de där låtarna som jag alltid brukar blanda ihop, "Tell me tell me tell me once, tell me twice, tell me there is no compromise ... 'cause I'm seventeen only once in a lifetime, read my mind". Och Brainstorm! Det händer visserligen att jag lyssnar på tävlingslåtarna ibland (oftast några veckor i april-maj, då), men vad jag kan komma på är Brainstorm det enda band vars musik jag efter ESC sen har sökt upp och lyssnat på helt... normalt*.
Därför kan man ju tycka att det är lite konstigt att jag inte genast kommer på vilken låt som representerade Finland det året. När jag däremot gör det - Nina Åström, A Little Bit - kommer jag genast att tänka på att det bara var på grund av juryn den valdes; hade finska folket haft all makt skulle Nightwish ha vunnit överlägset. Syster Stor och jag tyckte att det var typ det värsta vi nånsin hört, typ OPERA med typ METAL! Vi var nog inte mogna för Nightwish. Kanske hade inte Europa varit det heller. I guess we'll never know.
* In the interest of full disclosure kan jag berätta att jag i lågstadiet köpte Arvingarnas kassett "För Alltid", men inte i nån direkt korrelation med deras framförande i ESC 1993. Jag var bara cool that way.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar