Saldot för dagen: ett brons, ett silver.
Det var inte han som var det mest förväntade medaljhoppet i halfpipe, men Markku Koski tog alltså brons efter två amerikaner: den flygande tomaten (Shaun White) och han, vars namn kunde förleda en att tro att han kommer från Lövöjje (Daniel Kass). Jejj.
Matti Hautamäki backhoppade till sig Finlands andra medalj, ett silver, mellan två norrmän (Lars Bystoel och Roar Ljoekelsoey). Om jag vore svensk skulle jag dessutom passa på att påpeka att Norges backhoppningsframgångar på senare år har kommit efter att Kojonkoski tog över befälet. Men det är jag ju inte. Så jag nöjer mig med att säga att det var ju trevligt.
Kan dock inte låta bli att tycka synd om Janne Ahonen, som fortfarande inte har en individuell OS-medalj i sin ägo. I Yles intervju sade han med närmast Mr Darcy-esque monotonitet att "pääasia että mitali Suomeen, että... että se on hyvä juttu".
Det är nog tur att jag inte är domare i någon sport.
Slutligen, varför ger man medaljer som ser ut som munkar, alternativt cd-skivor?
2 kommentarer:
Som svar på din fråga:
Vad skulle man annars ge? Jag menar bara en medalj är ju slöseri på våran jords tillgångar. Då är det bättre om de får en munk som de kan äta upp eller en cd-skiva de kan lyssna på.
men det är ju inte en sån på riktigt, det ser ju bara ut som det!
Skicka en kommentar