torsdag 9 februari 2006

vik hädan, antikrundan.

Det finns ett antal saker som jag inte gillar något vidare, men gillar ännu mindre på grund av andra människors inverkan (läs: på grund av att Fiabeth gillar dem). Som till exempel Beatles. Och Emmerdale.

Och Antikrundan. Detta förhatliga fenomen som dyker upp och förpestar tv-rutan alldeles för ofta. Tycker du att det är roligt att titta på nominerade kändisar som försöker låtsas att de är glada för vinnarens skull på galor? Det är inget emot den värdiga min människorna som trodde att släktklenoden var värd en miljon presterar när de får beskedet att den är värd lika mycket som en ässälott. Inte för det, man kan ju ha stor glädje av en ässälott. Och det är ju i och för sig rätt roligt. Fast det är då det enda.

"Så stäng av tv:n, människa!" kanske ni säger. Men se det går inte när man inhyser flyktingar som fått sitt hem invaderat av rastafaris. Så då får jag ägna mig åt min favoritsyssla i stället: mobbing.

2 kommentarer:

J sa...

hihi, egentligen så talade du om non-verbalt att du gillade hela händelsen, jag tror det är så att du varit rädd för programmet bara för det att du int a) vågar erkänna att det är bäst b) int vill hamna i träsket som is å ja :P

delpheena sa...

nee hödu veittduvaa!