Jag har haft anledning att tvivla på det förr, men nu uppkommer igen funderingen om jag alls har några känslor. Mamma freakade ut till den grad att hon måste tala om för sig själv att hennes dotter inte är död. Själv gav jag Syster Yster en kram och sen ser jag henne inte på minst ett halvår. Troligen har hon flyttat utomlands för gott, och min enda reaktion är jaha.
Ibland har jag önskat att nånting hemskt skulle hända bara så att jag skulle märka att det finns saker man kan blöda ihjäl för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar