Det finns skäl att undra över varför en fullt frisk (nåja) tjugoåring sitter hemma en fredagskväll, framför datorn, tjugo över tolv på natten och löser sudoku. Men dessa skäl och undringar lämnar jag över till någon annan.
Sudoku är förresten ett intressant fenomen. Man kunde tro att man behöver vara bra på matte (varför man skulle tro det, förutom det självklara att siffror ingår, vet jag inte). Men nej. Trots att min mattelärare sade till mig en gång i gymnasiet att jag var bra på matte, har det aldrig riktigt känts som min grej. Allt oftare tvivlar jag på att han faktiskt har sagt något sånt - med tanke på att jag löst den aktuella uppgiften fel, och att jag en gång tyckte att han frågade mig hur min moderkaka mår (men till mitt försvar tyckte våran egna Legolas* att han frågade det, hon med.) Anyway. Mitt stolta student-A tar mig inte långt i sudokuträsket, där är det andra lagar och förordningar som gäller. Däremot kan jag berätta att min småkusin är nordisk mästare i detsamma. Det är lite sådär småcoolt, på ett högeligen nördigt sätt.
"I think it's important that you do", sa Phoebe en gång till Joey. Klas-Göran säger så till mig nu. Fast inte att jag ska ta av mig trosorna, som det fallet gällde, utan att hålla käft och dra något gammalt (förslagsvis ett täcke) över mig. Och Klas-Görans vilja är min lag.
* Hon är admittedly inte speciellt legolaskisk längre, men hon var det då.
7 kommentarer:
Det blev så mycket fel i förra inlägget så jag börjar om.
Min mamma är gammal. Du kan dra henne över dig?
Kul att du nämner suduko nu. Jag började med det idag. Tufft.
varför skulle jag vilja dra din mamma över mig?
Om du skulle dra ngt gammalt över dig? Min mamma är rätt liten. =)
vet du, sam? du är ganska skum. (fast inte riktigt i stil med containerskum förstås)
täcket dög helt okej :P
Jag tar det som en komplimang och fortsätter på som förut.
hah, gör det du :D
Skicka en kommentar